Integration av Leverantörskedjor


Integration av leverantörskedjor refererar till integrationen av leverantörer, tillverkare, lager, återförsäljare och så vidare. En effektiv leverantörskedja kräver integration och ett nära samarbete mellan parterna i leverantörskedjan. Koordination är en av de största utmaningarna. Integration av leverantörskedjor kan se ut på flera olika sätt, och det kan också finnas en del hinder i vägen som måste övervinnas. Anledningen till att integration är viktigt och har blivit så populärt är att det skapar effektivitet vilket ökar konkurrenskraften. Det reducerar även kostnader, ökar nivån på servicen, och minskar osäkerheten. För att leverantörskedjor ska kunna lyckas bra med integrationen så är det viktigt att man delar med sig av information, sätter en standard och kultur, koordinerar olika flöden och planerar. Om man lyckas med integrationen så tillåter det leverantörskedjan att vara mer flexibel och kan ge snabb respons till kunder och skiftande efterfrågan. Integration av leverantörskedjor kan dock ställa till bekymmer av två huvudsakliga anledningar. Parterna i leverantörskedjan kan ha olika motstridiga mål. Tillverkaren vill kanske t.ex. producera stora volymer medans lagret vill ha så låga lagernivåer som möjligt. Minskade lagernivåer leder å andra sidan till ökade transportkostnader eftersom fler transporter krävs. Den andra anledningen till varför integrationen kan vara bekymmersam är att en leverantörskedja är ett dynamiskt system under ständig utveckling. Förhållandet mellan parterna i leverantörskejdan förändras över tiden, kundernas inflytande ökar allt mer och sätter både tillverkare och leverantör under större tryck. Dynamiken som finns i leverantörskedjor kan även ge upphov till variationer i inventarienivåer och backordrar som inte ändras proportionerligt med de faktiska variationerna i efterfrågan. Det är inte ovanligt att distributörens order till tillverkaren varierar mer än efterfrågan som ligger till grund för ordern vilket kan ses i illustrationen nedanför.

 

Det här fenomenet kallas snärtpiskeffekten (Bullwhip Effect), som först identifierades av Proctor & Gamble. De tyckte det var märkligt att de inkommande ordrarna de fick för blöjor varierade, när man kan anta att antalet barn som föds är mer eller mindre jämnt fördelat över året, och därför borde även efterfrågan på blöjor vara det. De började undersöka detta och fann stora variationer i inventarier och backorder nivåer genom hela leverantörskedjan, även om efterfrågan från kunderna var stabilt. Det här visar hur viktigt det är att dela med sig av information och uppgifter som visar den faktiska efterfrågan. Det optimala är ju att dela den informationen till alla parter i nätverket. Många verktyg har använts för att försöka minska den här effekten genom att minska osäkerheten och variationerna. Vendor-Managed-Inventory ansatsen är ett svar på detta. Precis som namnet antyder så är det leverantören som kontrollerar återförsäljarens lager. Det finns vissa strategier som kan användas vid integreringen, så kallade push-pull strategier. Push-strategin fokuserar på långsiktiga förutsägelser, där tillverkaren använder sig av information från återförsäljarens lager till sina egna prognoser, vilket även leder till längre responstider. Den här typen av leverantörskedjor har vanligtvis högre transportkostnader och högre lagernivåer. I pull-strategin å andra sidan är det efterfrågan som styr produktionen och distributionen. Det betyder att strategin är mer kortsiktigt och inte bygger på prognoser utan på faktisk efterfrågan. Responsen sker först när ordern kommer in, man har ingenting på lager. Den här sortens leverantörskedjor har låga lagerkostnader till följd av låga lagernivåer, men det är väldigt svårt att tillämpa den här strategin i praktiken. Eftersom båda strategierna har sina fördelar respektive nackdelar så förekommer oftast en blandning av dem. Push-strategin kan vara bra att använda i början av värdekedjan medans pull-strategin är mer värdefull mot slutet när man närmar sig slutkunden. När prognoserna om förväntad efterfrågan görs så är de oftast mer rättvisande om efterfrågan läggs samman, det minskar nämligen osäkerheten. En typisk push-pull strategi som företag som Benetton använder och gjort sig kända för kallas ”postponement”. Eftersom den faktiska efterfrågan är okänd när produktionsprocessen börjar så börjar de med att tillverka generiska produkter som differentieras först när efterfrågan uppstår, eller åtminstone är mer säker. Benettons tröjor t.ex. görs alla i en gråaktig färg som först färgas när säsongen närmar sig och man är säker på vilka färger som kommer att sälja.

 

Länkar och lästips

Engelska nyheter

Tighten the supply chain (InformationWeek.com, mars 2000)

 
Engelska forskningsartiklar

Lee, H.L, Padmanabhan, V., & Whang, S. (1997). The Bullwhip Effect in Supply ChainsSloan Management Review, Vol. 38, No. 3, pp. 93-102. Den här artikeln tittar på de ineffektiviteter som uppstår när information förvrängs från ena sidan av leverantörskedjan till den andra, vilket kan leda till överdrivna investeringar i inventarier, dålig kundservice, förlorade intäkter, missledda kapacitetsplaner, ineffektiva transporter, och missade produktionsscheman. Författarna undersöker hur stora ordervariationer uppstår och vad företag kan göra för att undvika dem.

**Frohlich, M.T., & Westbrook, R. (2001). Arcs of Integration: An International Study of Supply Chain Strategies. Journal of Operations Management, Vol. 19, No. 2, pp. 185-200.
Den här artikeln har undersökt integrationen av leverantörers och kunders strategier, och en skala har utvecklats för att mäta leverantörskedjeintegrationen. Fem strategier har identifierats.

*Lambert, D.M., & Cooper, M.C. (2000). Issues In Supply Chain Management. Industrial Marketing Management, Vol. 29, No. 1, pp. 65-83. Författarna till den här artikeln menar att lyckad SCM kräver en övergripande integration. Utmaningen är att bestämma sig för hur man vill uppnå integrationen, och de presenterar en teori för SCM och frågor för implementeringen.

Pagh, J. D., & Cooper, M. C. (1998). Supply Chain Postponement and Speculation Strategies: How to Choose the Right Strategy. Journal of Business Logistics, Vol. 19, No. 2, pp. 13-33. Den här artikeln förklara konceptet “postponement” och tittar på hur företag kan öka sin performance samt leverantörskedjan i helhet om de tillämpar den här strategin.

 

Källor

Simchi-Levi, D., Kaminsky, P., & Simchi-Levi, E. (2004). Designing and managing the supply chain: concepts, strategies, and case studies. McGraw-Hill: Irwin

Warner, M. (Ed.) (2002). International Encyclopedia of Business and Management. London: Thomson Learning

 

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
  på Högskolebiblioteket i Jönköping