Frågeställningen


Hur gör man egentligen en frågeställning? Hur sätter man igång? Hur väljer man ett ämne? Hur väljer man ett fokus? Det är många frågor som dyker upp när man ska sätta igång och skriva en rapport, en artikel, en uppsats, eller ett specialarbete. Kanske är det också så att du har fått en uppgift som skall lösas inom en viss tidsram. Det viktigaste att börja med är att sätta sig ner och fundera igenom det uppdrag du ställts inför och om du är helt på det klara med vad det är du ska göra och vad som förväntas av dig. Dra nytta av dina erfarenheter och försök se sambandet med andra ämnesområden. Du kan gärna börja med att prata med dina kompisar och se om ni har förstått uppgiften på samma sätt, och sen få dig en snabb överblick genom att slå i t.ex. ett uppslagsverk. Lägg sen upp en strategi för hur ni ska gå tillväga för att lösa uppgiften. Det finns säkert många frågor som dyker upp om hur man gör och hur man bäst får till sin frågeställning. Den frågeställning du väljer ska vara den röda tråden genom hela ditt projekt och som ska motivera ditt val av referenslitteratur. Var därför noga med att välja något som kan definieras och sedan utvidgas, och som inte täcker ett alltför brett område. Du kan däremot gärna börja med att få dig en bred överblick. Försök samla ihop ett par nyckelord och ämnesord och en definition om det du är intresserad av innan du börjar formulera ett fokus, dvs. din egen vinkling. Om möjligt, försök se om det finns flera olika infallsvinklar, det gör det hela mer intressant.

Frågeställningen eller problemställningen måste inte absolut vara en direkt fråga, det kan vara en diskussion runt ett argument som väcker frågor och intresse hos läsaren. Oftast är syftet med olika rapporter och uppsatser att hitta en intressant frågeställning som man sedan utvecklar en diskussion omkring med hjälp av befintliga teorier och empiriskt material. Tänk på att ”problemet är utgångspunkten för problemformuleringen, men en problemformulering är inte ett tema, ett problem, eller en problemställning” (sid. 97Rienecker & Jørgensen 2002).
Problemformuleringen ska helst läggas mycket tid till då det är den som skapar förutsättningar för att det blir en bra kvalité på uppsatsen. Du kan tänka på en uppsats som ett argument. Hela idén med uppsatsen är att argumentera för slutsatsen som du drar på slutet. Om du har det i åtanke vid frågeställningen så finns potentialen för att det ska bli en riktigt bra uppsats, men det är ingen garanti. Det allra viktigaste är att själva huvudfrågan blir uppenbar i frågeställningen. Utgå från det tema du valt och gör inte en alltför generell problematisering.

 

Analysverktyg

 

Länkar och lästips

DiVA  (Digitala Vetenskapliga Arkivet) - här kan du se hur andra har utformat sina frågeställningar i avhandlingar, examensarbeten och uppsatser.

Uppsatser.se  är också en källa för uppsatser skrivna av högskolestudenter runt om i Sverige där du kan få exempel på frågeställningar.

 

Böcker

**Eriksson, L. T., & Wiedersheim-Paul, F. (2006). Att utreda, forska och rapportera

**Lundahl, U., & Skärvad, P.H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer

 

 

 

Källor

Kuhlthau, C. C. (1994). Informationssökningsprocessen. BTJ Förlag: Lund

Rienecker, L., & Jørgensen, P. S. (2002). Att skriva en bra uppsats. Liber: Lund

 

 

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
på Högskolebiblioteket i Jönköping