Utvärdering & Feedback


När rapporten är färdig och presentationen genomförd är det dags för att jämföra hur man ville att det skulle bli med hur det verkligen blev. Utvärderingen är kanske den viktigaste delen av hela projektarbetet. Varför blev det inte som vi tänkt oss? Har vi för höga krav på oss själva? Varför klarade vi av allting mycket bättre än vi först trodde? Varför kan vi inte hålla de tider vi planerat i vårt projektschema? Frågorna är många. Detta är dock mycket viktiga frågor att ställa till sig för att lära känna sina styrkor och svagheter. Det är inte roligt att lägga ner massor av timmar och trots detta känna att resultatet blev dåligt. En annan viktig faktor är förmågan att ge och ta feedback.

 
Feedback

Feedback kan vara en metod för att lösa ett gemensamt problem eller komma fram till ett gemensamt mål. Feedback kan komma från klasskamrater, lärare, föräldrar, kontaktpersonen på fadderföretaget eller någon annan. Mottagaren bestämmer själv om och i så fall hur han/hon skall använda denna information. Tänk på att de som ger feedback gör detta för att hjälpa dig att bli bättre. När man ger feedback är det viktigt att man balanserar positiva och negativa omdömen. Börja och avsluta med något positivt. Mixa sedan övriga synpunkter på ett, för mottagaren, lättsmält sätt. Om du tänker igenom vad du vill säga och hur du ska säga det i förväg får det ofta bättre effekt. Var noga med kontrollera att den du ger feedback uppfattar dig på rätt sätt. Feedback skall vara…

  •   …uppbyggande och till nytta - den ska ha ett gott syfte. Utgå från att du vill hjälpa personen att bli bättre.
  • …saklig. Gå inte till personangrepp.
  • …konkret. Ge exakta och aktuella exempel samt förslag till förbättringar
  • …vid rätt tidpunkt och i rätt mängd. Tänk på "Sandwich-metoden".
  • …riktad till personen i fråga. Använd inte ombud utan säg det till den det berör.
  • …i jag-form. Använd inte ord som "man" och "vi". Undvik också ord som "alltid" och "aldrig".

När man får feedback ska man tänka på att…

  • …lyssna aktivt.
  • …inte komma med förklaringar och bortförklaringar.
  • …fråga om man inte förstår.
  • …kontrollera med andra om man inte håller med.
  • …be om förslag till förändring.
 
Opposition

På universitet och högskolor granskas ofta uppsatser och projektrapporter av en annan grupp. Det kallas att man "opponerar" på en rapport som man inte själv skrivit. Opponenternas uppgift är att kritiskt granska rapporten. En konstruktiv kritik innehåller en balanserad blandning av positiva och negativa omdömen. Oppositionen bör genomföras som ett samtal mellan opponenterna och respondenterna. Det är viktigt att opponenterna har väl underbyggda argument för sina ställningstaganden. Oppositionen är en, för alla inblandade, mycket givande och lärorik del av projektarbeten. Särskilt bra blir det om man visa respekt för varandras synpunkter och förstår att det gäller att gemensamt komma fram till ett bra resultat, inte att vinna en debatt.

 
Vanliga fel

Som ovan opponent och respondent finns det många fällor att gå i. Här är några av de vanligaste missarna:

  • Opponenterna använder oppositionen för att krossa respondentens arbete. De koncentrerar sig på att hitta så många felaktigheter som möjligt istället för att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. En vetenskaplig opposition syftar till att tydliggöra ett arbetes förtjänster och brister och att ge förslag till hur arbetet hade kunnat göras istället. Oppositionen ska ske i en kamratlig anda.
  • Opponenterna tar hänsyn till sina personliga värderingar och bedömer arbetet utifrån sina personliga åsikter om respondenterna och inte innehållet i deras arbete. ("Visserligen tycker jag inte att Kalle och Lotta har gjort något bra arbete, men eftersom vi är kompisar vill jag hjälpa dem till ett bra betyg.")
  • Opponenterna ger bara övergripande och allmänna omdömen om arbetet utan att ge exempel på vad de kritiserar. ("Vi tycker att ni kunde ha gått lite djupare på ett och annat.")
  • Opponenterna koncentrerar sig på små obetydliga noteringar om formalia trots att det finns större och viktigare brister att diskutera. Ett tips är att göra anteckningar om språkfel och formalia i arbetsexemplaret och lämna detta till författarna efter oppositionen. ("Är det verkligen korrekt att använda begreppet e-mail i en uppsats på svenska?")
  • Respondenterna tar opponenternas synpunkter personligt och låser sig i en försvarsställning. ("Men ni själva då? Är ert arbete bättre kanske?")

 

Min roll i projektarbetet

Vår förhoppning är att du och din projektkamrat ska utvecklas under de projektarbeten ni gör. När ni planerar era projekt är det viktigt att ni har klart för er vad det är ni vill åstadkomma. Det kan gälla både er personliga utveckling och det betyg ni vill nå. Det är viktigt att ni gör en tydlig ansvarsfördelning. Denna kan göras skriftligt i form av ett samarbetsavtal. Inför arbetet frågar man sig vad som gick bra under det föregående projektet och vad man ska tänka på under nästa projekt. Efter det projektet kan man sedan ta fram planeringen och se om det blev som man tänkt sig.

 

Feedbacktrappan

Det kan vara svårt att ta emot "kritik". En bra modell för att tydliggöra på vilket sätt olika människor tar till sig kritik är den så kallade feedbacktrappan. Att modellen är utformad som en trappa beror på att det är svårt att ta "kritik" och att det krävs energi för att ta sig uppför trappan. I modellen finns en avgränsning/linje mellan trappsteg 3 och 4. Denna linje visar när man börjar ta till sig kritiken, istället för att bara slå ifrån sig det som sägs. Syftet med att någon ger dig konstruktiv kritik är att du ska bli bättre på något och att du ska få ett förändrat beteende. Detta är inte alltid så lätt. Fundera över hur du brukar ta emot kritik. Fundera sedan över hur du skulle vilja ta emot kritik.

Oavsett vilket trappsteg du och din projektkamrat står på kan det vara bra att komma ihåg att "konflikter" är svårare att lösa om någon av er är i ett känslotillstånd. Om någon av er är arg, irriterad, sur eller ledsen. Bryt diskussionen och ta upp den när ni båda är öppna och kan diskutera objektivt utan att någon försvarar sig eller skyller ifrån sig.

 

Analysverktyg

FIDO - Lathund för självutvärdering av projekt – innehåller ett par checklistor också.

 
Checklista för opponenter

Problem, syfte, mål och frågeställningar 

  • Har författarna gjort en klar och tydlig problemformulering?
  • Finns det ett klart och tydligt syfte som är kopplat till problemformuleringen?
  • Finns det precisa frågeställningar?
  • Finns det fler eller bättre frågeställningar som borde behandlas med tanke problemformulering och syfte?
  • Har arbetet avgränsats tillräckligt eller för mycket?
 

Metod och genomförande

  • Har författarna redovisat vilka olika metoder som finns för att få svar på frågeställningarna och uppnå arbetets syfte? (intervjuer, enkäter, reklammaterial, litteratur, statistik, simuleringar mm)
  • Har författarna redovisat vilka metoder man har valt och motiverat varför dessa valts?
  • Finns det andra, bättre metoder för att uppnå syftet?
  • Finns det en klar och tydlig beskrivning av hur arbetet genomförts? (Hur har man fått fram informationen? Från intervjuer, litteraturstudier eller simuleringar?)
  • Har källor som borde ha använts utelämnats?
  •   Har materialet bearbetats/analyserats på ett korrekt sätt?
  • Har de källor man använt granskats kritiskt?
  • Är centrala begrepp definierade?

 

Resultat och slutsatser

  • Är bakgrundsbeskrivningen tillräckligt omfattande för att läsaren ska förstå resultatdelen?
  • Uppnår författarna syftet med arbetet? Besvaras frågeställningarna?
  • Är de slutsatser författarna drar rimliga och väl underbyggda?
  • Skulle man kunna dra andra slutsatser? (Kan materialet tolkas på flera sätt?)

 

Formalia

  • Är titeln lämplig i förhållande till problemformulering och syfte?
  • Uppfyller den skriftliga rapporten de krav som finns för denna typ av arbeten på skolan?
  • Använder författarna ett korrekt språk?
  • Framgår det tydligt vad som är citat, referat respektive egna synpunkter och slutsatser?
  • Är källhänvisningar och litteraturlista tydliga och korrekta?
  • Ger sammanfattningen en begriplig bild av arbetet även för den som inte läser resten av rapporten?

 

 

Feedbacktrappan


Trappsteg 1: Att  döda  kritiken som du får genom att säga "och" eller bara genom att ignorera det som sägs till dig. En annan reaktion kan vara att börja skylla på motparten och i fråga sätta om den är bättre på något sätt.

Trappsteg 2: Försvara  sig genom att säga "nej, men…", "det har jag ju inte sagt", "nej så är det ju inte" etc.

Trappsteg 3: Att du bortförklarar  det den andra säger genom att t ex säga något av följande:
- Ja, men hur skulle jag kunna veta det?
- Ja, men så mycket fel gjorde jag ju inte.
- Ja, men nu gick det ju bra, vi hann ju i tid.

Trappsteg 4: Lyssna  på kritiken. Bara lyssna på det som motparten säger.

Trappsteg 5: Fråga  för att försöka förstå  bättre vad motparten menar med sin kritik. Fråga även andra om det var flera inblandade.

Trappsteg 6:  Det sista trappsteget - förändrat beteende  - lutar, vilket innebär att det är svårt och stanna kvar där och att du lätt kan halka tillbaka till något av de lägre trappstegen. När du kommit upp till det sista trappsteget har du tagit till dig kritiken, förstått den och sedan förändrat det du fick kritik för till det bättre. Nu tar du exempelvis ditt ansvar, kommer i tid etc.

 

Länkar och lästips

Engelska verktyg

Managementhelp’s  tips och råd om hur man analyserar och utvärderar information.

 

Engelska böcker

***Hathaway, P. (1998). Giving and Receiving Feedback Building Constructive Communication. (E-bok)

 

 

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
på Högskolebiblioteket i Jönköping