Organisationsteknologi


En organisation kan betraktas på följande sätt. Råmaterial och annan input går in i ena änden och output kommer ut i andra änden i form av en färdig produkt. Processen som sker inne i organisationen som faktiskt transformerar råmaterialet till en färdig produkt har försummats länge. Inuti denna “svarta låda” så finns det teknologiska processer som är nödvändiga för att kunna transformera resurser.


 
Termen teknologi kan användas på många olika sätt, och särskilda typologier har utvecklats för att undersöka skillnader i teknologier. Vad exakt är egentligen organisationsteknologi? Det kan definieras på tre olika sätt; som “fysiska objekt eller artefakter…”, “aktiviteter och processer…”, och som “kunskap som behövs för att utveckla och använda utrustning, verktyg, och metoder för att producera en speciell produkt…” (p. 128, Hatch 1997). Organisationsteknologin är naturligtvis även dynamisk eftersom det ständigt sker nya utvecklingar och det faktum att organisationer är öppna system.

Eftersom det finns många olika teknologier så är det viktigt för en organisation att veta vad kärnteknologin är så att man kan fokusera på den. Olika organisationer har olika kärnteknologier. Tillverkande företag t.ex. har sin tillverkningsprocess som kärnteknologi. Som redan nämnts kan teknologier delas in i olika typologier. Tre forskare har haft särskilt stort inflytande när det kommer till klassificeringen av teknologiska särdrag; Joan Woodward, James Thompson, och Charles Perrow. Woodward klassificerade teknologier efter nivån på den teknologiska komplexiteten enligt styck- och specialproduktion, serie- eller massproduktion, och kontinuerlig processproduktion. Thompson  klassificerade teknologier som seriekopplade, förmedlande, och intensive. Det löpande bandet är den klassiska serieteknologin medans den förmedlande teknologin mer är länken mellan kund och leverantör, t.ex. en resebyrå. Intensiva teknologier sker bl.a. på sjukhus i operationssalar och akuten. Perrow tittade på möjligheten att analysera uppgiften och uppgiftsvariationen i sina antaganden och kom fram till fyra typer av teknologier; rutin, hantverk, ingenjörsarbete, och icke-rutin teknologier. Det finns likheter mellan alla dessa typologier som på många sätt även komplementerar varandra i beskrivandet av organisationsteknologier.

 

Analysverktyg

Engelska verktyg

Organizational Technology Assessment

 

Länkar och lästips 

Engelska tidskriftsartiklar

Rice, R. E., & Aydin, C. (1991). Attitudes Toward New Organizational Technology: Network Proximity as a Mechanism for Social Information Processing. Administrative Science Quarterly, Vol. 36, No. 2, pp. 219-244.

*Barley, S. R. (1990). The Alignment of Technology and Structure through Roles and Networks.  Administrative Science Quarterly, Vol. 35, No. 1, pp. 61-103.

 

Böcker

**Thompson, J. D. (1977). Hur organisationer fungerar.

**Hatch, M. J. (2002). Organisationsteori: Moderna, Symboliska och Postmoderna Perspektiv.

 

 

 

Källor

Hatch, M. J. (1997). Organization Theory: modern, symbolic, and postmodern perspectives. Oxford: Oxford University Press

 

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
på Högskolebiblioteket i Jönköping