Årsbokslut


Ett årsbokslut upprättas i slutet av varje räkenskapsår och regleras tillsammans med årsredovisningen i Årsredovisningslagen (1995:1554). Årsredovisningslagen tar upp bestämmelser om årsredovisningar, årsbokslut, koncernredovisning, och delårsrapporter. Hur långt ett räkenskapsår är och när det börjar respektive slutar kan variera, och regleras av Bokföringslagen 3:1. Ett årsbokslut är en avslutning av den löpande bokföringen under året och presenteras i form av en resultaträkning samt en balansräkning. Inte alla är skyldiga att upprätta ett årsbokslut, enbart så kallade bokslutsföretag som enligt Bokföringslagen (1:2) innefattar aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag, vissa stiftelser, moderkoncernbolag, samt företag med högre årsomsättning än 20 prisbasbelopp. Vissa företag måste även upprätta en årsredovisning, som dessutom innefattar en förvaltningsberättelse, noter, finansieringsanalys och revisionsberättelse. Det är i jämförelse med årsbokslutet en offentlig handling. Senast ett halvår efter räkenskapsårets slut måste bokslutet vara färdigt.

Bokföring

Enligt lag måste vissa fysiska och juridiska personer föra bokföring. Bokföringslagen (1999:1078) redogör i andra kapitlet detaljerat för vilka personer som är bokföringsskyldiga. Den här lagen reglerar hela externredovisningen. Ett företags bokföring utgörs av registreringen av inkomster och utgifter. Detta kan ske både internt och externt, men den interna bokföringen är inte lagreglerad och är inte offentlig information. Registreringen av externa affärshändelser är viktig för budgetuppföljningen och för att kunna redovisa skatter, moms, arbetsgivaravgifter etc. Bokföringen utgör grunden för ett företags bokslut och deklaration och är till för att redovisa företagets ekonomiska situation. Affärshändelser skall registreras i kronologisk och systematisk ordning enligt bokföringslagen, och skall följa god redovisningssed. Affärshändelser kan vara in- och utbetalningar, överföringar, förändringar av skulder etc. Detta dokumenteras genom en verifikation, tex. faktura eller kvitto. Dessa verifikationer skall sedan ges ett verifikationsnummer när händelsen har bokförts. All denna information måste enligt lag sparas in minst 10 år.

Exempel på affärshändelse:

Inköp av kontorsmaterial:

Konto   Debet Kredit
1910 Kassa   750
2640

Ingående moms

150  
6100 Kontors-material 600  
Totalt 750 750


Som framgår av exemplet ovan så bygger all bokföring på principen om dubbel bokföring, dvs. kontering sker i både debet och kredit.

Resultaträkning

Den grundläggande strukturen för en resultaträkning är mycket enkel, intäkter minus kostnader ger ett resultat för en viss period. Det är viktigt att ta se till att alla händelser bokförs för rätt år, hyra t.ex. betalas i förskott. Detta är viktigt att ta hänsyn till då resultatet för perioden annars blir missvisande. Vid årets slut fastställs årets resultat och förs sedan in i balansräkningen. Resultaträkningen kan även ses som en sammanställning av kontoklasser 3-9.

Exempel på resultaträkning:

Nettoomsättning +

Kostnad sålda varor

-
Bruttoresultat +/-
Försäljningskostnader -
Administrationskostnader -
Övriga rörelseintäkter +
Rörelseresultat +/-
Finansiellt netto +/-
Resultat efter finansiellt netto +/-
Skatt -
Nettoresultat +/-



Balansräkning

Balansräkningen visar ett företags ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt. Balansräkningen utgörs av tillgångar och skulder som framgår av exemplet nedan.

Tillgångar (Kontoklass 1)

Ökar i debet, och minskar i kredit

Skulder (Kontoklass 2)

Minskar i debet och ökar i kredit

Anläggningstillgångar

  • Maskiner och inventarier
  • Ackumulerade avskrivningar'

Omsättningstillgångar

  • Kundfodringar
  • Övriga fodringar, reseförskott
  • Fodringar bidragsgivare
  • Kassa, postgiro

Kapital

  • Balanserad kapitalförändringg
  • Årets kapital förändring

Långfristiga skulder

  • Lån till anläggningstillgångar

Kortfristiga skulder

  • Leverantörskulder
  • Övriga skulder
  • Förskott till bidragsgivare

 

 

Analytiska verktyg

 

Här följer en del exempel på hur olika delar i årsredovisningen ser ut i praktiken

 

 

Länkar och lästips

Generella länkar

Winbas Affärssystem  är ett affärssystem som erbjuds gratis för att studenter ska kunna få en inblick i ett företags processer och systemering.

Bas 2007 kontotabell  - Den senaste kontotabellen med SRU-koder, samt Bas 2007 Kontotabell för enskilda näringsidkare

Ekobrottsmyndigheten  är ett kompetens- och kunskapscentrum för bekämpning av ekonomisk brottslighet. EBM utreder framför allt bokföringsbrott, konkursrelaterade brott, skattebrott, insiderbrott och EU-bedrägerier samt övriga komplicerade ekonomiska brott som förutsätter expertis gällande finansiella förhållanden och näringslivsförhållanden. Fokus ligger på grov ekonomisk brottslighet, men även mindre brott utreds.

Databaser som t.ex. Affärsdata* ger dig ekonomisk information om de flesta svenska företag, och Amadeus* för utländska företag.

 
Lagar

Lagar i fulltext från Riskdagens hemsida

Bokföringslagen  (1999:1078)
Årsredovisningslagen  (1995:1554)
Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag  (1995:1559)
Årsredovisning i försäkringsföretag  (1995:1560)
Årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag, förordning  (1995:1600)

 

Nyhetsartiklar

Fly Me-man riskerar sex års fängelse  (E24, april 2007)
Miljonfusk i taxibranschen  (SvD, februari 2007)

 
Akademiska artiklar

DIVA  – Digitala vetenskapliga arkivet – här kan du söka avhandlingar, artiklar, examensarbeten och rapporter inom bokföring, årsredovisning m.m.

 
Böcker

**Blomquist, A., & Leonardz, B. (2001) Årsredovisningen – En introduktion. Den här boken beskriver och förklarar vad en årsredovisning innehåller, varför den ser ut som den gör och hur den används. Boken belyser frågor som rör vad olika rapporter inom redovisningen handlar om, varför ser de ut som de gör, och vad redovisas och vad som inte redovisas.

BFN (2004). Att föra bok – En handledning i bokföring från bokföringsnämnden. (E-bok)
Boken ger tips till nyföretagare och beskriver hur en budget, verifikationer, löpande bokföring m.m. ska se ut.

BFN (2006). Bokföring, bokslut och deklaration – del 1  (E-bok). Den här boken från bokföringsnämnden beskriver de regler som gäller för enskilda näringsidkare, vad som får tas med i bokföringen, hur den kan läggas upp, och hur man upprättar ett bokslut.

**Lundén, B., & Smitterberg, A. (2005). Bokföring: praktisk handbok med konteringsexempel

Det här är en praktisk handbok i löpande redovisning för företag och föreningar som bygger på kontoplanen BAS 2005. Den är uppdaterad med nya bokföringsregler och de senaste skattereglerna och fungerar som ett uppslagsverk för alla som ägnar sig åt bokföring. Alla transaktioner kommenteras utförligt på ett enkelt och begripligt språk med mängder av konteringsexempel som illustrerar det som beskrivs och bidrar till att du lättare förstår det här med bokföring.


 

Källor

Falkman, P. (2000). Teori för redovisning. Studentlitteratur: Lund.

Holmström, N. (2003). Redovisning.nu. Liber Ekonomi: Malmö

 

 

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
    på Högskolebiblioteket i Jönköping