Produktkalkylering


Produktkalkylering ska skiljas från andra kalkyler som exempelvis finanskalkyler, investeringskalkyler eller verksamhetskalkyler. Produktkalkyleringen är ett företags huvudverktyg i den ekonomiska styrningen. Den är till för att fungera som ett beslutsunderlag vid t.ex. prissättning, offerter och val av produktionssätt. Det som produktkalkylen informerar om är kostnader och lönsamhet för specifika produkter. Med andra ord – det ”handlar om att fastställa de intäkter och kostnader som hör till företagets respektive produkter”. Den svåra biten är att fastställa vilka de egentliga kostnaderna är. Olika sorters omkostnader som ett företag har ska omfördelas och härledas till enskilda produkter. För att göra en produktkalkyl finns det två huvudsakliga tillvägagångssätt, man utgår antingen från en självkostnadsmodell eller en bidragsmodell. Det som skiljer de två åt är hur man väljer att omfördela kostnaderna. En självkostnadskalkyl omfördelar alla kostnader medans en bidragskalkyl har en ofullständig omfördelning. I normala fall upprättas kalkyler både i förhand och i efterhand i jämförelsesyfte för att kunna göra en avstämning med vilka kostnader och intäkter som faktiskt medförts. Produktkalkyler kan även se olika ut beroende på vilket sort företag det handlar om. Om det är ett tillverkande företag så skiljer sig kalkylering åt från t.ex. ett tjänsteföretag eller ett handelsföretag.

 
Självkostnadskalkylering

Som nämnts ovan innebär självkostnadskalkylering att man gör en fullständig kostnadsfördelning. Det förekommer oftast inom tillverkningsindustrin och innebär att en enskild produkt fungerar som kostnadsbärare och får bära sina egna kostnader. Priset man sätter på slutprodukten skall sedan täcka alla självkostnader för produkten för att uppnå ett positivt resultat. Självkostnadskalkylering är sålunda ett underlag som används till att basera den långsiktiga prissättningen på.

Resultat räknas helt enkelt ut som totala intäkter minus totala självkostnader. De direkta kostnaderna som t.ex. direkt materialkostnad (dM), direkt lönekostnad (dL), direkt tillverkningskostnad, och direkt försäljningskostnad är lättare att hänföra till respektive produkt, däremot behövs särskilda fördelningsnycklar för att fördela de indirekta kostnaderna. Fördelningsnycklar som används är materialomkostnader (MO), tillverkningsomkostnader (TO), försäljningsomkostnader (FO), och administrationsomkostnader (AO). Det finns två huvudkalkyler som används inom självkostnadskalkyleringen; periodkalkylering och orderkalkylering. Periodkalkyleringen i sin tur kan göras på tre sätt, enligt divisionsmetoden, normalmetoden, eller ekvivalentmetoden. Orderkalkyleringen å andra sidan kan göras på två sätt, enligt påläggsmetoden eller genom ABC-kalkylering. Om du är intresserad av att fördjupa dig i dessa olika metoder, klicka här.

 
ABC-kalkylering – Activity Based Costing

ABC-kalkyleringen är en nyare variant av självkostnadskalkyleringen. Med ABC-kalkylering försöker man att fördela kostnaderna på ett mer rättvist sätt, dvs. man försöker härleda de indirekta kostnaderna till olika aktiviteter för att på så sätt kunna sätta fingret på vilka de olika kostnadsdrivarna är. Man antar i det här fallet att varje kostnad kan kopplas till en viss aktivitet, och om den aktiviteten kan minska sin förbrukning så minskas den totala resursförbrukningen. Till skillnad från självkostnadskalkyleringen så börjar man här men slutprodukten och arbetar sig bakåt för att se vilka aktiviteter som använts för att framställa den färdiga produkten.

 
Bidragskalkylering

Bidragskalkylering särskiljer sig i att man gör en ofullständig kostandsfördelning. Denna kalkyleringsmetod används mer i ett kortsiktigt syfte jämfört med självkostnadskalkylen. Produkten tyngs endast av dess särkostnader, dvs. de kostnader som orsakats av just den produkten som annars inte hade uppstått. Här räknar man täckningsbidrag, alltså skillnaden mellan försäljningspriset och särkostnaderna. Täckningsbidraget visar hur mycket en produkt har bidragit till att täcka alla samkostnader. Ett företags samkostnader innesluter kostnader som uppstår oberoende på om den enskilda produkten tillverkas eller ej, som t.ex. hyra. Bidragskalkyleringen är bra när man vill titta på lönsamhet för en viss produkt eller sortiment, men även om man vill titta närmare på lönsamheten för en viss avdelning eller distrikt. Den stora skillnaden är att man helt bortser från företagets samkostnader, och den produkt som ger det högsta täckningsbidraget är den produkt som föredras. Man behöver heller inte strula med fördelningsnycklar, men det är viktigt att ha i åtanke att detta är en mer kortsiktig kalkyl. Precis som med självkostnadskalkyleringen så kan man genomföra bidragskalkyleringen på olika sätt, nämligen genom periodkalkylering och orderkalkylering, och på precis samma sätt finns det olika metoder att genomföra de två. Periodkalkyleringen kan genomföras antingen genom divisionsmetoden eller genom ekvivalentmetoden, medans orderkalkyleringen görs med en stegkalkyl eller med en bidragskalkyl med rörliga och fasta särkostnader. Även här kan du fördjupa dina kunskaper om dessa metoder om du klickar här.

 

Analytiska verktyg

Självkostnadskalkyl

Fördelningen av indirekta kostnader beräknas oftast med en påläggssats. För att göra detta används de direkta kostnaderna som bas:

MO-pålägg: Totala MO/Totala dM * 100 %

TO-pålägg: Totala TO/Totala dL *100 %

AFFO-pålägg: Totala AFFO/Totala tillverkningskostnad *100 %

Självkostnad för en produkt räknas ut så här:

 

direkt material (dM)

+

MO-pålägg, (som del av dM)

+

direkt lön (dL)

+

TO-pålägg, (som del av (dL)

+

särsklida direkta tillverkningskostnader

=

Tillverkningskostnad (TK)

+

AFFO, (som del av tillverkningskostnad)

+

särsklida direkta försäljningskostnader

=

Produktens självkostnad


 

Bidragskalkyl

Täckningsbidrag räknas ut på följande sätt:

TB= Försäljningsintäkter – Särkostnader

Ett annat begrepp är täckningsgrad, som är täckningsbidragets portion av särintäkterna. Detta är ett nyttigt verktyg om man vill jämföra olika avdelningar utan att behöva ta hänsyn till storlek. Störst täckningsgrad ger störst bidrag till företaget.

 

Länkar och lästips

Generella länkar

Termer i produktkalkylering  förklarade
Kort presentation  i slide-form från KTH.
Expowera  – ger en mer utförlig beskrivning av de olika produktkalkylerna med exempel.

 
Avhandlingar

**Ask, U., & Ax, C. (1997). Produktkalkylering i litteratur och praktik. Den här avhandlingen har tittat närmare på produktkalkylering inom svensk verkstadsindustri.

Cäker, M. (2000). Vad kostar kunden? Modeller för intern redovisning. Författaren till den här avhandlingen föreslår olika modeller för internredovisningen som stödjer fokuseringen på kunder och produkter och hur speciellt kunderna påverkar kostnaderna. Det argumenteras för att både produkter och kunder ska användas som kostnadsbärare för tillverkande företag som arbetar mycket med kundanpassning.

 
Böcker

**Johansson, S.E., & Samuelsson, L. A. (1997). Industriell kalkylering och redovisning.

**Ax, C., & Kullvén, H. (2005). Den nya ekonomistyrningen. Den är omtyckta kursboken tar upp alla de traditionella delarna inom ekonomistyrningen, kapitel 7 tar upp saker som nyckeltal, målkostnads- och kaizenkalkylering, och ABC-kalkylering. Tillhörande övningsbok  finns.

**Hansson, S., & Nilsson, S-Å. (1999). Produktkalkylering. Den här boken tar upp kalkyleringens roll och beskriver de olika kalkyleringssystemen och modellerna som kan användas. Den tar även upp hur bäst kan använda sig av produktkalkyleringen när man genomför lönsamhetsbedömningar. ABC-kalkylering tas upp, och ett flertal exempel ges med räkneövningar och frågor.

**Ohlsson, G. (2001). Företagskalkyler. Författarens syfte med den här boken är att ge dig tips och exempel på hur man praktiskt kan använda sig av de olika verktyg som finns inom ekonomistyrningen. Den riktar sig mest mot ekonomistyrning i mindre företag och tar upp de flesta former av kalkylering som kan vara av intresse.

 

 

Källor

Ax, C., Johansson, C., & Kullvén, H. (2005). Den nya ekonomistyrningen. Liber: Malmö

Ohlsson, G. (2003). Företagskalkyler

http://www.ekonomi-info.nu

http://www.expowera.se/mentor/ekonomi/

 

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
  på Högskolebiblioteket i Jönköping