Internationaliseringsprocessen

 

Once the firm has passed the cultural barriers and had its first experience of foreign operations, it is generally willing to conquer one market after another.

(Carlsson, 1996)

 

Idag väljer många företag att starta upp filialer utanför hemlandets gränser. Detta sker på grund av en vilja att exploatera affärsmöjligheter inte bara på nationell nivå utan även internationellt, för att på så sätt utöka eller bredda företagets marknad. Det finns två huvudfaktorer som tillsammans anses beskriva detta fenomen: marknadsmisslyckande samt den ojämna distributionen av produktionsfaktorer. Utöver detta så väljer ofta företag att själva expandera den interna organisationen, framför samarbeten eller licensiering av produktdistribution. Nuförtiden finns cirka 60,000 företag som valt att genomföra en internationell expansion vilket resulterat i mer än 800,000 filialer världen över (Gooderham & Nordhaug, 2003). Dessa multinationella företag (MNCs, från engelskans Multinational Corporations) representerar ungefär hälften av världens industriproduktion and cirka två-tredjedelar av all handel. Den industrin som innehåller den största andelen av dessa multinationella företag är tillverkningsindustrin. Många av dessa tillverkningsföretag söker att etablera produktionsfaciliteter i lågkonstnadsländer, medans forsknings- och utvecklingsdelen (R&D) ofta läggs i de länder där specifika kompetenser kan utnyttjas (Gooderham & Nordhaug, 2003). Liknande taktiker anses inte lika fördelaktig för företag inom service industrin, där kunskap och kompetens oftast behöver genereras lokalt, vilket också kan försvåra överföring mellan regioner. Utöver detta bildas de flesta företagen på en lokal, regional eller nationell nivå för att sedan efter en tid expandera till nya marknader. En välkänd modell som försöker att förklara just denna process är Uppsalamodellen, utvecklad av Johanson & Vahlne år 1977.

 

Uppsalamodellen

Det finns ett antagande att en stor barriär till internationella verksamhetsgrenar är bristen på kunskap om utländska marknader. Uppsalamodellen föreslår att företag kan generera sådan ”tyst” marknadskunskap genom att på egen hand utforska andra marknader. Sådan kunskap kan i regel främst skapas genom att aktivt engagera sig i utländska miljöer och därigenom skapa kontakter med dessa marknader.

För det andra så antar modellen också att företag tar beslut gällande utlandsinvesteringar baserat på marknadssäkerhet. Ju mer kunskap som genererats via egna affärsoperationer, desto lägre ansedd marknadsrisk, och samtidigt en högre nivå av investeringar. Detta kan därför anses vara en inlärningsprocess hos cheferna, baserat på “learning by doing” resonemanget.

För det tredje, så finns det även ett antagande att kunskap är beroende av individer och är därmed svår att överföra mellan personer. Individuella erfarenheter generar individuella förändringar, vilket kan anses svårt att separera från personen och likaså svår att föra över till andra. Möjligheter och barriärer relaterade till en specifik marknad upptäcks främst av de som arbetar inom den marknaden, vilket leder till en förståelse för aktuella marknadsmöjligheter och passande lösningar. Dessa erfarenheter är menade att i sin tur generera affärsmöjligheter samt att underlätta för företagets internationaliseringsprocess.

 

 

Modell 1. Uppsalamodellen, av Johanson och Vahlne, 1977.

 

Uppsalamodellen omfattar även fyra koncept som anses högst relevant i internationaliseringsprocesser. Dessa fyra koncepts är: (1) marknadskunskap, (2) marknadsengagemang, (3) åtagandebeslut och (4) nuvarande aktiviteter. Marknadskunskap och marknadsengagemang är menat att ha inverkan på aktiviteters genomförande samt dess åtagandebeslut, vilket i retur påverkar marknadskunskapen och marknadsengagemanget. Modellen föreslår därmed att ett företag främst bör investera i ett (eller ett par) närliggande marknader för att sedan försiktigt och successivt, efter att ha generat kunskap och erfarenhet, expandera till internationella marknader längre ifrån hemlandet. (Forsgren, 2002)

 

Utöver Uppsalamodellen så finns det ett flertal andra teorier och modeller som förklarar de incitament och motiv företag har till att internationalisera deras affärsverksamhet. Sådana teorier och modeller lägger främst fokus på internationell handel. Välkända exempel är: Teorin om konkurrensfördel (Ricardo, 1819), Teorin om absolut fördel (Smith, 1776), Internalisering av imperfekta marknader (Buckley & Casson, 1976), samt Den eklektiska paradigmen (Dunning, 1988).

 

 

Länkar och lästips

Forskningsartiklar på engelska

*Dunning, J. (1988). The Eclectic Paradigm of International Production: A restatement and some possible extensions. Journal of International Business Studies,  19, pp. 1-32

 

*Koch, A.J, Definition and evaluation of competence, capability and skill gaps in international business.  Journal of Marketing Practice: Applied Marketing Science.

 

Böcker på engelska

*Buckley, P. and Casson, M. (1976). The Future of the Multinational Enterprise. London: MacMillan.

 

**Fatehi, K. (1996), International management: a cross-cultural and functional perspective.

 

**Gooderham, P.N. & Nordhaug, O. (2003). International Management: cross-boundary challenges.Oxford: Blackwell.

 

**Holt, D.H & Wigginton K.W (2002). International Management second edition.

 

**Jones, G. (1996): The evolution of international business.

 

**Parker, B. (1996): Evolution and Revolution: From International business to globalization.

 

Smith, A. (1776). An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations. London: W. Strahan and T. Cadell.

 

**Sundaran, A.K/Black, J.S. (1995): The international business Environment: Text and cases. 

 

Källor

**Gooderham, P.N. & Nordhaug, O. (2003). International Management: cross-boundary challenges. Oxford: Blackwell

 

*Forsgren, M. (2002). The concept of learning in the Uppsala internationalization process model: a critical review. International Business Review, 11,  pp. 257-277

 

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
på Högskolebiblioteket i Jönköping