Avtalsrätt

 

Ett fungerande system för slutande och efterlevnad av avtal är väsentligt för det ekonomiska livet. Ett sådant system skapar den stabilitet och det förtroende som måste finnas för att handel skall kunna bedrivas. Avtalet i sig är av avgörande betydelse för att handel kan komma till stånd mellan två parter.

Rent historiskt har avtalet varit reglerat mest till vilken form det var tvunget att ha för att vara giltigt, medan innehållet lämnades helt upp till parterna att avgöra. I vårt moderna samhälle har detta dock ändrats en hel del. Nu för tiden anses det behövas ett skydd för de parter i samhället som är den svagare i ett förhållande, ett skydd som uppnås genom att ett antal regler ställs upp för vilket slags innehåll ett avtal får ha i vissa situationer. Detta skydd är oftast till för konsumenter i olika situationer.

Den mest centrala lagen vad gäller avtal i Sverige är lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL). Lagen innehåller de grundläggande reglerna vad gäller avtal, bland annat regler om slutande av avtal och ogiltighet av avtal. AvtL är inte den enda lagen som innehåller regler om avtalsslut, sådana regler finns i ett antal andra lagar, bland annat köplagen (1990:931) och konsumentköplagen (1990:932). Det är vanligt att lagar som reglerar specifika delar av det kommersiella livet även innehåller regler om avtal som gäller inom dessa delar.

 

Olika former av avtal

Det finns ett antal typer av avtal som är de mest vanligen förekommande. I Sverige gäller som huvudregel att alla kontrakt gäller, oavsett hur de har ingåtts. Detta betyder att i de flesta fall gäller muntliga avtal till samma utsträckning som skriftliga. När avtal kräver skriftlighet så är detta klart angivet i lagen och om detta inte följs leder detta ofta till ogiltighet. Här följer en beskrivning av de vanligaste typerna av avtal.

 

Konsensualavtal

Den historiskt vanligaste formen av avtal i Sverige. Bygger på löftesprincipen, avtal skall vara giltiga oavsett form. Denna typ av avtal kan vara både skriftliga och muntliga, eller en kombination av båda. Den grundläggande tanken är att när parterna har nått en samstämmighet om avtalets innehåll så har de skapat ett avtal med just det innehållet.

Formavtal

Det finns ett antal rättshandlingar som kräver att ett avtal upprättas i en viss form. Inom förmögenhetsrätten är det inte vanligt med formavtal, men de krävs bland annat vid försäljning av fastigheter. Inom familjerätten finns ett antal rättshandlingar som enbart får genomföras i viss form, oftast ett krav på skriftlighet med vittnen. Exempel på sådana rättshandlingar är testamente och bodelning.

Realavtal

Realavtal är en typ av avtal där objektet för avtalet måste traderas (överlämnas) får att ett bindande avtal skall ha kommit till stånd. Exempel på denna typ av avtal är saklån och gåva. En utfästelse av gåva är i de allra flesta fall utan verkan.

Standardavtal

En allt vanligare typ av avtal är standardavtalet. Ett standardavtal är ett avtal som används för att reglera ett särskilt sorts rättsförhållande mellan ett stort antal olika parter. Ett standardavtal är ofta ett formulär eller en blankett som fylls i vid ingåendet av avtalet. Exempel på vanliga standardavtal är hyresavtal och försäkringsavtal. Standardavtal skapas oftast av en näringsidkare eller en organisation av näringsidkare, vilket kan skapa en obalans i förhållandet mellan parterna när den ena parten är en konsument.

 

Slutande av avtal

 

Anbud och accept

Den svenska avtalsrätten bygger på en modell med anbud och accept. Ena parten ger den andra parten ett anbud som denna part tar ställning till. Om den andra parten ger en accept som stämmer överens med anbudet så har ett avtal uppstått. Ett exempel på anbud och accept är när en köpare anger till en säljare att han är beredd att köpa X antal av produkt A till Y kr stycket. Om då säljaren svarar att han går med på detta har ett avtal slutits. Detta är självklart ett förenklat exempel då kommersiella avtal i de allra flesta fall är mycket mer invecklade. En annan slags accept är den orena accepten. Denna innebär att en part skickar en accept till den andra parten som innehåller invändningar eller ändringar som innebär en sådan förändring från anbudet att det inte kan anses att ett avtal kan skapas genom denna accept. En sådan accept gäller istället som ett nytt anbud till den första anbudsgivaren.

 

Tidsfrist och för sen accept

Om den som avgett anbudet angivit en sista tid för svar så är det den som gäller. En accept som kommer in efter en sådan tidpunkt är för sen. Om ingen tidsfrist anges i anbudet så skall en accept ges inom en tid som kan anses vara skälig med hänsyn tagen till anbudets utformning. Vad som kan vara skälig tid varierar väldigt mellan olika typer av avtal. Vid enkla anbud för små affärer kan det anses skäligt att svar skall gå i vändande post eller högst dagen efter, medan det kan anses skäligt att ge längre tid vid affärer som är större och kanske mer tekniskt invecklade. Om ett anbud har givits muntligen så skall det svaras på genast om inte anbudsgivaren ger en tidsfrist.

Om en accept kommer till anbudsgivaren för sent skall denna accept istället räknas som ett nytt anbud. Detta gäller dock inte om den som skickade accepten var övertygad om att den avsändes i tid och anbudsgivaren var medveten om detta, den är då en accept. Om anbudsgivaren i detta fall inte vill stå kvar vid sitt anbud måste han meddela den andra parten om detta för att inte vara bunden vid sitt anbud.

 

 

 

 

Avtals innehåll

 

Tolkning av avtal och utfyllnad av avtal

När parter sluter avtal skall de självklart sträva efter att det skall framgå från avtalet exakt vad som gäller deras gemensamma förehavanden. Detta är dock mycket komplicerat, för det kan vara svårt att förutse alla tänkbara situationer som kan uppstå. Det finns därmed ofta ett behov av att tolka avtal och för att kunna bestämma innehållet i det. Avtalstolkning kommer bara att nämnas kort här eftersom det är ett mycket invecklat område.

Olika sorter av avtal tolkas inte alltid på samma sätt, de metoder som används är dock lika och vad man eftersträvar är att finna är den gemensamma vilja som lett till att parterna ingått avtalet. Vid skriftliga avtal är det i första hand den skriftliga texten som skall ange och avgöra vad parterna avtalat. Det kan dock vara så att parterna egentligen kommit överens om något som går emot det som är skrivet, om det går att bevisa är det denna gemensamma partsvilja som skall vara avgörande för avtalets innehåll. Samma tänkande finns vid muntliga avtal. Eftersom att det här är svårare att bevisa vad som är avtalat mellan parterna handlar tolkningen mycket om att just finna vad parterna egentligen hade för intentioner och förväntningar vid avtalsslutandet. När det gäller muntliga avtal så är det också vanligt med utfyllnad av avtalet, något som sker när avtalet som finns inte täcker alla frågor som behöver avgöras. Vilka regler som används som utfyllnad beror på vad avtalet innehåller. Ett avtal om köp av lösa saker kompletteras av regler i köplagen om det behövs och ett hyresavtal som inte innehåller alla nödvändiga bestämmelser kommer kompletteras av regler från Jordabalken.

 

Avtals giltighet

När ett avtal har ingåtts är tanken att det skall vara gällande tills båda parterna har genomfört sina prestationer, till exempel vid ett köp av maskiner, att säljaren har levererat och att köparen har betalat. Trots detta kan genomförandet av avtalade förpliktelser påverkas av olika händelser som leder till att avtalet på något sätt förändras. Det vanligaste är att dessa förändringar kan genomföras med båda parters godkännande och goda minne. Mer ingripande händelser kan dock leda till att parterna blir oense om ett avtals innehåll eller till och med giltigheten av avtalet. Det är inte ovanligt att det uppstår frågor eller tvister om giltigheten av avtal, särskilt eftersom avtalets giltighet är helt avgörande för parternas förhållande till varandra och deras bundenhet till avtalet och dess innehåll.

Det finns många anledningar till att ett avtal kan förklaras vara ogiltigt, dessa anledningar kan ha direkt eller indirekt koppling till själva slutandet av avtalet. Exempel på det senare kan vara bristande rättshandlingsförmåga eller formfel. Bristande rättshandlingsförmåga innebär helt enkelt att en person inte har rätten att sluta bindande avtal. Det vanligaste exemplet på detta är att personer under 18 år inte har rätt att sluta avtal förutom under väldigt speciella omständigheter. Vad gäller formfel är det så att vissa typer av avtal kräver viss form för att vara giltiga. Exempel på avtal som kräver viss form är fastighetsköp och äktenskapsförord. Avtal som strider mot gällande lagstiftning är även de ogiltiga, antingen helt eller delvis.

De ogiltighetsgrunder som är mer direkt kopplade till avtalslutandet är reglerade i avtalslagen. De första grunderna behandlar fall då en avtalslutande part har utsatts för något otillbörligt handlande vid avtalets ingång. Dessa är i dagligt språk tvång, svek och ocker.

Det finns två regler om tvång i avtalslagen. Den första handlar om tvång med våld eller hot (råntvång) och den andra om annan typ av tvång. Råntvång föreligger om avtalet framtvingats genom att våld har använts eller om ena parten har använt hot som innebär trängande fara. Den andra ”mildare” formen av tvång kan vara till exempel om en part har använt någon form av utpressning för att tvinga fram ett avtal. Båda dessa former av tvång är grunder för ogiltighet om den som använt tvånget är part i avtalet. Om det skulle vara så att tvånget använts för att tvinga fram ett avtal mellan den tvungne och en part som inte är inblandad i tvånget så gäller dock olika regler. Råntvånget är även då i princip alltid en grund för ogiltighet, men vad gäller den mildare formen av tvång så är det annorlunda. För att ett avtal som framtvingats på detta sätt skall bli ogiltigt så måste den part som inte blivit tvingad ha varit i ond tro, alltså antingen ha insett eller så borde parten insett att avtalet framtvingats på ett rättstridigt sätt.

Svek, eller svikligt förledande, föreligger när någon framkallar ett avtal genom att till exempel ge falska uppgifter eller på något annat sätt förlett sin motpart. Här gäller samma regler om ond tro som för det mildare tvånget vad gäller om den som svikligen förlett inte är part i avtalet.

Ett avtal kan även bli ogiltigt om ena parten använder den andra partens trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning för att tillskansa sig en fördel, till exempel ett helt oproportionerligt lågt pris vid ett köp av en person som befinner sig i finansiella problem. För ocker gäller i princip samma regler som för svek vad gäller ond tro där den som framkallat avtalet inte är part i avtalet.

Utöver dessa grunder för ogiltighet så finns även två mer generella grunder. Den första är att ett avtal kan förklaras vara ogiltigt om det är så att vissa omständigheter vid slutandet av avtalet skulle innebära att det skulle strida mot tro och heder att åberopa avtalet. Denna grund är svårt att tillämpa och den används sparsamt av svenska domstolar. Den andra mer generella grunden är den som finns i § 36 avtalslagen. Detta ger en möjlighet att bortse från avtalsvillkor om dessa är att anses som oskäliga med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets ingående, senare inträffade förhållanden eller omständigheterna i övrigt. Denna grund är som synes väldigt bred och ger en möjlighet att bortse från delar av ett avtal eller hela avtalet beroende på omfattningen av de delar som skall bortses ifrån.

Ett avtal kan även förklaras ogiltigt på grund av ett förklaringsmisstag. Om ett avtal får ett annat innehåll än vad en part menat att ge det genom att denne gjorde ett misstag vid angivandet av utfästelsen så kan detta leda till att avtalet kan vara ogiltigt. Detta kräver dock att den andra parten antingen insåg misstaget eller borde ha insett misstaget (ond tro).

 

 

 

 

 

Länkar och lästips

 

Lagstiftning

 

Avtalslagen

https://lagen.nu/1915:218

 

Övriga länkar

 

Standardavtal

Några standardavtal för olika branscher ges som exempel på hur standardavtal kan se ut.

 

Leveransavtal för byggbranschen

http://www.bygg.org/files/pdf/Leveransklausuler_for_byggbranschen.pdf

 

Leverans av varor till offentlig sektor

http://www.avropa.se/upload/Dokument/St%C3%B6d%20f%C3%B6r%20upphandl,%20avrop%20o%20avsteg/alos%2005.pdf

 

Transporter

http://www.swedfreight.se/Documents/transportdokument/nsab2000.pdf

 

Sammanställningar av flertalet aktuella standardavtal

http://www.teknikforetagen.se/templates/BusinessTopic1____54.aspx

http://tools.effso.se/html/standardavtal__varor.html

 

Hemsida med kommentarer rörande avtalsrätt och avtalslagen

http://peny60.atspace.com/avtal.htm

 

 

Böcker

 

**Avtalsrätten – en introduktion – Norstedt juridik

Ramberg, C, Ramberg, J

ISBN: 9789139204350

 

Lärobok I allmän avtalsrätt – Norstedt juridik

Adlercreutz, A

ISBN: 9789139205166

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
på Högskolebiblioteket i Jönköping