Associationsrätt

 

Associationsrätt är ett samlingsnamn på de lagar som reglerar olika ekonomiska sammanslutningar. Större delen av associationsrätten är bolagsrätt, men innefattar även regler om föreningar och stiftelser. Ett av de mest centrala begreppen inom associationsrätten är juridisk person. En juridisk person är skapad genom lag och registrering och kan ikläda sig rättigheter och skyldigheter gentemot andra. Det har visat sig nödvändigt om inte livsviktigt för svenskt närings- och föreningsliv att det finns bolags- och föreningsformer där ägarna och medlemmarna inte har ett personligt ansvar för de åtaganden och skulder som finns i företaget eller föreningen ådragit sig. En av de stora skillnaderna som finns mellan bolag och föreningar är att bolag är generellt stängda och föreningar öppna, det vill säga att andelsägarna i ett bolag bestämmer vem som skall få äga del av bolaget medan en förening måste vara öppen för allmänheten.

 

Aktiebolag

Allmänt

Aktiebolaget är den mest använda bolagsformen och därmed även den som omgärdas av mest lagstiftning. Aktiebolagen regleras genom aktiebolagslagen(ABL), men även ett antal andra lagar (t.ex. ÅRL och BFL). Lagstiftningen runt aktiebolag är ganska strikt, särskilt de regler som är till för att skydda borgenärer och minoritetsaktieägare.

En av de saker som karaktäriserar aktiebolaget är att de som äger andelar(aktier) i bolaget inte har något personligt ansvar för bolagets skulder och åtaganden. Aktieägarna begränsar sitt ansvar till det kapital som de skjuter till bolaget.

Aktiebolag finns i två olika former, privata och publika, och ABL gäller för båda. Det finns dock strängare regler som bara gäller för de publika aktiebolagen. Annars är den största skillnaden mellan de två olika formerna att bara de publika får vända sig till allmänheten för att införskaffa kapital.

 

Bildandet

Bildandet av ett aktiebolag kan genomföras av en person, men självklart även fler. Den eller de som skall starta ett aktiebolag skall skriva en stiftelseurkund, som skall innehålla viss information. Exempel på vad som skall framgå av stiftelseurkunden är priset som skall betalas per aktie och personnummer och adress till styrelsemedlemmar. En annan sak som skall finnas i stiftelse- urkunden är ett förslag till bolagsordning. Bolagsordningen är det styrande dokumentet för bolaget och skall innehålla bland annat bolagets namn(firma), inriktningen på bolagets verksamhet och det aktiekapital som bolaget har. Ändringar i bolagsordningen sker genom beslut på bolagsstämman. Det är inte ovanligt att bolagsordningen innehåller bestämmelser som innebär en begränsning av rätten att sälja aktier på något sätt. Vanliga förbehåll kan innebära att aktieägare har en skyldighet att i första hand sälja aktier till personer som redan är delägare i företaget.

När stiftelseurkunden har skapats skall företagets aktier tecknas. Detta sker genom en anteckning på urkunden där det anges vem som skall äga och betala hur många aktier. Efter att stiftelseurkunden har undertecknats så är bolaget bildat, det måste dock registreras hos bolagsverket för att erhålla status som juridisk person.

 

Beslutsfattandet

Enligt ABL så styrs aktiebolag av tre beslutsfattande organ, bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör. Det finns även två granskande organ, revisorer och lekmannarevisorer. I dagens företag, särskilt stora företag, finns dock positioner och jobb som innefattar beslutsfattande som inte regleras i ABL och som är väldigt viktiga för företaget. Nedan följer en sammanfattning av de olika organens arbete:

 
Bolagsstämman

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Det består av aktieägarna och det är här som de som ägare kan utöva sitt inflytande över företaget. Bolagsstämman är inte ett permanent organ utan sammankallas när det finns behov, dock minst en gång om året. Det finns ett antal beslut i ett företag som bara får tas av bolagsstämman, bland annat fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av vinstmedel och ansvarfrihet för styrelse och VD. En annan viktig funktion som sköts på bolagsstämman är val av styrelsemedlemmar. Det finns särskilda regler om bolagsstämman som är till för att skydda minoritetsaktieägare.

 
Styrelsen

Aktiebolag skall ha en styrelse. Styrelsen skall ha minst tre medlemmar, om det inte rör sig om ett litet bolag, då räcker det med en medlem om det finns en suppleant. Styrelsen har det huvudsakliga ansvaret för att organisera och förvalta bolaget. Styrelsen skall upprätta en arbetsordning som fördelar arbetsuppgifter, skyldigheter och rättigheter mellan styrelsen och VD. Styrelsen skall även utse VD. Styrelsen skall sammanträda när detta behövs och det är upp till ordföranden att sammankalla styrelsen. Styrelsen har rätt att fatta beslut i alla frågor som inte är förbehållna bolagsstämman. Styrelsen är beslutför när hälften av medlemmarna är närvarande om alla medlemmar har fått möjlighet att tillgodogöra sig nödvändig information om en fråga.

Styrelsen har rätten att företräda bolaget och teckna dess firma. Denna rätt är dock reserverad för styrelsen som organ och ger inte de enskilda styrelsemedlemmarna rätten att företräda bolaget.

 
VD

Publika aktiebolag skall ha en VD och privata aktiebolag får utse en VD. VD skall stå för den dagliga övergripande driften av bolaget. VD har rätt att företräda bolaget i enlighet med de anvisningar han får från styrelsen. Under exceptionella omständigheter får han även fatta beslut inom områden som är reserverade för styrelsen, om det skulle innebära olägenhet för bolaget att invänta styrelsens beslut.

Under det dagliga arbetet har VD rätt att företräda bolaget och teckna dess firma. Även under de extraordinära omständigheter som nämndes tidigare har VD denna rätt. Den rätt som VD har att företräda bolaget framgår av ABL och kan därmed inte avskaffas genom bestämmelser i bolagsordningen, den kan dock begränsas genom den arbetsordning som styrelsen skall upprätta.

 

Eget kapital, fonder och ansvar

Eftersom aktieägarna inte har något personligt ansvar för bolagets förpliktelser och skulder så har det i ABL införts regler som reglerar hur det egna kapitalet i bolaget används och förvaltas. Reglerna syftar till att skydda bolagets borgenärer och även till att skydda de aktieägare som är i minoritetsställning i bolaget. Ett aktiebolags egna kapital delas upp i bundet och fritt kapital. Det fria egna kapitalet är tillgängligt för utdelning till aktieägarna medan det bundna egna kapitalet inte får delas ut, detta skall istället vara en säkerhet i bolaget. Det bundna egna kapitalet består av aktiekapitalet, reservfonden, kapitalandelsfonden och uppskrivningsfonden. Det bundna egna kapitalet behöver inte bestå av några faktiska tillgångar, utan är en bokföringspost på balansräkningens passiva sida. De tillgångar i bolaget som överstiger det bundna egna kapitalet är fritt eget kapital. Med vissa begränsningar är hela det fria egna kapitalet tillgängligt för utdelning.


Handelsbolag och enkla bolag

Handelsbolag
Allmänt

Ett handelsbolag är ett bolag där två eller fler delägare utövar näringsverksamhet. Handelsbolag är oftast små bolag där stor del av verksamheten sköts av delägarna. Handelsbolag är juridiska personer sedan de registrerats, men delägarna har ansvar för bolagets förpliktelser. Bolagen regleras genom lagen om handelsbolag och enkla bolag(HBL). Reglerna är inte särskilt utförliga och stora delar av lagen är dispositiv, dvs. att den inte gäller där annat har avtalats mellan bolagsmännen. Detta gäller i första hand de interna förhållandena och inte i lika stor utsträckning mot tredje man. Att driva näringsverksamhet kan i vissa fall vara fördelaktigt från skattesynpunkt, men kan även skapa framtida problem då skatten skjuts upp till en senare tidpunkt vilket kan göra den avslutande beskattningen väldigt tung.

 
Bildandet av ett handelsbolag

För att bilda ett handelsbolag krävs att minst två personer avtalar att driva näringsverksamhet tillsammans. Bolaget skall även registreras. Ett handelsbolag kan ha både fysiska och juridiska personer som andelsägare, det finns dock en begränsning för vissa stiftelser. Det avtal som bolagsmännen skall upprätta mellan sig lyder inte under något formkrav. Det kan vara muntligt, men eftersom en registrering är skriftlig så kommer vissa delar av avtalet tvunget vara skriftligt.

 
Beslutfattandet och rätten att företräda bolaget

Grundregeln är att alla delägare har rätten att företräda bolaget. Denna rätt kan dock begränsas i avtalet mellan bolagsmännen. En sådan begränsning gäller enbart om motparten är medveten om den, en motpart som är i god tro om rätten att teckna bolagets firma kan binda bolaget till förpliktelser som ingåtts av bolagsman med begränsad rätt att företräda bolaget. Bolagsmännen kan även avtala att de skall ha en gemensam firmateckningsrätt där ett det krävs medverkan av alla eller ett visst antal av bolagsmännen för att binda bolaget. Sådan kollektiv firmateckningsrätt måste registreras.

Enligt lag finns ingen minsta insats som måste skjutas till för att starta ett handelsbolag, oftast så avtalar dock bolagsmännen om att en sådan skall finnas. Avsaknaden av kapitalkrav i handelsbolag beror tills största delen på att bolagsmännen är primärt och solidariskt ansvariga för bolagets skulder och förpliktelser. Detta betyder att om det inte finns medel i bolaget som täcker de skulder och förpliktelser som det har så kan bolagets borgenärer kräva bolagsmännen. Det primära ansvaret innebär till och med att bolagsmännen kan krävas innan bolaget, detta torde dock vara ganska ovanligt. Det solidariska ansvaret betyder att om en av bolagsmännen tvingas betala delar av bolagets skulder eller liknande så kan han kräva de andra bolagsmännen på deras andelar av betalningen. Det ansvar som bolagsmännen har gentemot varandra och bolaget är väldigt starkt. Ur praxis kan nämnas att bolagsman ansetts vara skyldig att betala en skatteskuld rörande moms som uppkommit på grund av smuggling av en annan bolagsman i bolagets näringsverksamhet.

 

Kommanditbolag

Kommanditbolag är till stora delar likt ett handelsbolag, den stora skillnaden är att inte alla delägare är fullt ut ansvariga för bolagets skulder och åtaganden. I ett kommanditbolag finns två sorters delägare; kommanditdelägare, vars ansvar är begränsat till det kapital som denne har skjutit till bolaget och komplementärer, som har ansvar fullt ut. I varje kommanditbolag måste finnas minst en komplementär. Att ett bolag är ett kommanditbolag bestäms genom att det i bolagsavtalet nedtecknas att inte alla bolagsmän skall svara fullt ut för bolagets skulder och åtaganden. Vad gäller rätten att företräda ligger denna generellt på komplementärerna medan kommanditdelägarna enbart har rätt att företräda bolaget om de har särskilt tillstånd. De kan till exempel handla på fullmakt av komplementär.

 

Enkla bolag

Det enkla bolaget är som namnet antyder det enklaste av de svenska bolagsformerna. Det regleras genom lagen om handelsbolag och enkla bolag(HBL). Ett enkelt bolag bildas när två eller fler personer beslutar att bilda ett bolag tillsammans som inte är ett handelsbolag. Om det skall bedrivas näringsverksamhet i bolaget måste det registreras. Enkla bolag är inte juridiska personer och kan därmed inte förvärva rättigheter. Beslut i ett enkelt bolag skall oftast tas av alla bolagsmän samlat, om inte en av bolagsmännen fått rätt att handla ensamt genom fullmakt. En bolagsman kan i vanliga fall bara binda sig själv till åtaganden, då bolaget inte är en juridisk person. Om den som företräder bolaget mot tredje man benämner bolaget som ett handelsbolag eller aktiebolag eller dylikt så kan dock alla bolagsmän vara bundna mot godtroende tredje man.

 

Ekonomisk förening

Allmänt

En ekonomisk förening skall ha som mål att främja dess medlemmars ekonomiska intressen. Ekonomiska föreningar regleras genom Lagen om ekonomiska föreningar(FL). Efter att en ekonomisk förening har registrerats är den en juridisk person utan personligt ansvar för medlemmarna. Näringsverksamhet i ekonomisk förening skall bedrivas kooperativt. Eftersom att ekonomiska föreningar kan vara stora och omsätta stora mängder pengar är lagen om ekonomiska föreningar relativt detaljerad när det gäller drivandet av föreningen och skyddet för minoritetsmedlemmar och borgenärer. En ekonomisk förening får inte neka någon inträde i föreningen om det inte finns särskilda skäl till detta.

 

Bildandet

Reglerna om bildandet av en ekonomisk förening är inte särskilt ingående. För att bilda en ekonomisk förening krävs minst tre personer. Medlemmarna skall anta stadgar och anta styrelse och revisorer. Stadgarna skall bland annat innehålla ändamålet med verksamheten och den avgift som skall utgå från medlemmarna. Senast 6 månader efter att det att beslut fattats om att bilda föreningen skall denna anmälas för registrering. Först efter registreringen är den en juridisk person.

 

Beslutfattandet

I en ekonomisk förening finns det fyra olika organ; föreningsstämma, styrelse, VD och revisorer. Eftersom revisorernas arbete är granskande och inte styrande kommer detta inte behandlas här.

 
Föreningsstämma

Föreningsstämman är det högsta beslutande organet i föreningen. Stämman består av medlemmarna och skall sammanträda minst en gång per år vid en ordinarie stämma. Om det behövs kan extra stämmomöten hållas. Stämman utser styrelsen i föreningen och fattar ett antal andra beslut som inte kan fattas av något annat organ i föreningen, bland annat beslut om ändringar av föreningens stadgar.

 
Styrelsen

Styrelsen måste ha minst 3 medlemmar, men kan ha fler. Styrelsens medlemmar kan avsättas av föreningsstämman och det måste registreras hos bolagsverket vilka som sitter i styrelsen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för föreningens organisation och förvaltning. Styrelsen har rätt att fatta alla beslut som inte måste fattas av stämman. Styrelsen är enligt lagen beslutför om halva styrelsen är samlad. Minst halva styrelsen skall vara bosatt inom EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet).

 

VD

I en ekonomisk förening där medeltalet anställda under de senaste två åren varit över 200 måste en VD tillsättas. Det kan anges i stadgarna att detta även skall ske vid annan tidpunkt. VD skall ha hand om det dagliga arbetet med föreningens verksamhet. VD skall arbeta enligt de instruktioner som styrelsen ger och har rätt att ta beslut om den löpande verksamheten.

 
Minoritetsskydd

Ekonomiska föreningar styrs av majoriteten, därför är det viktigt att det finns skydd för minoriteterna av medlemmar. I ekonomiska föreningar finns ett antal olika skyddsregler för minoritetsmedlemmar, här skall bara nämnas ett fåtal. De första reglerna till skydd för minoritetsmedlemmar som bör nämnas är de generalklausuler som finns i lagen. Dessa hindrar stämman, styrelsen eller annan företrädare för föreningen från att fatta beslut till fördel för en medlem eller annan som är till nackdel för föreningen eller annan medlem. Ett annat skydd är att många viktiga beslut vid en stämma, till exempel stadgeändring, kräver stor majoritet, ibland till och med en stor majoritet vid två på varandra följande stämmor.

 
Rätten att företräda föreningen

En ekonomisk förening är en juridisk person som kan ikläda sig rättigheter och skyldigheter. Styrelsen har alltid rätt att företräda föreningen, dock har de enskilda styrelsemedlemmarna inte denna rätt generellt. Om det finns en VD har denne rätt att företräda föreningen i den dagliga verksamheten. Styrelsen kan även utse styrelseledamot, VD eller annan till särskild firmatecknare som har rätt att företräda bolaget i enlighet med de instruktioner som denne får.

 

Ideell förening

Det finns inga lagar som reglerar ideella föreningar, utan de regler som finns kommer från rättspraxis och sedvänja. I vissa frågor kan man dra paralleller från ABL och FL. För att vara en ideell förening så krävs att föreningen har antingen ett ideellt mål eller verksamhet. Föreningen kan driva en ideell verksamhet för ideellt ändamål, driva ekonomisk verksamhet för ideellt ändamål eller driva verksamhet för att gynna medlemmars ekonomiska ställning utan att driva ekonomisk verksamhet.

En ideell förening skapas i normalfallet av minst 2 personer. Vid bildandet skall anges styrelse och stadgar. Detta är ett krav för att föreningen skall bli en juridisk person. Om den ideella föreningen skall bedriva ekonomisk verksamhet skall den registreras.

Det finns inga direkta regler för hur föreningen skall styras, dock skall styrelse finnas, det vanligaste torde dock vara att föreningsstämman är det högsta beslutande organet i föreningen. Det är vanligt att en förenings stadgar anger att vissa beslut enbart får tas av stämman. En av dessa frågor är ofta val av styrelse. Styrelsen skall leda föreningens arbete och, om det är nödvändigt, utse en VD. Styrelsen och VD har rätt att fatta de beslut som anges i stadgarna. Föreningen företräds av styrelsen, VD eller särskild firmatecknare.


Länkar

Lagstiftning

Aktiebolagslagen

https://lagen.nu/2005:551

 

Handelsbolag och enkla bolag

https://lagen.nu/1980:1102

 

Stiftelselagen

https://lagen.nu/1994:1220

 

Övriga länkar
Information från Bolagsverket

http://www.bolagsverket.se/foretag/ab/ny_ablag/

 

Information från andra källor

http://www.grantthornton.se/Om-oss/Nyhetsbrev/Radgivaren/Radgivaren-4-2006-Bolagsordningen-enligt-nya-Aktiebolagslagen-/ (Förköp, samtycke och hembud)

http://www.almi.se/ (Mycket generell information)

 

Litteratur

**Svensk associationsrätt i huvuddrag - Norstedt juridik

Nial, H, Johansson, S

ISBN: 9789139204114

 

**Aktiebolagslagen – en introduktion – Norstedt juridik

Skog, R, Fäger, C

ISBN: 978-9139012412

 

**Handelsbolag och enkla bolag: en lärobok – Norstedt juridik

Sandström, T

ISBN: 9789139204251

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
på Högskolebiblioteket i Jönköping