Marknads- och konkurrensrätt

 

Marknads- och konkurrensrätt är två besläktade områden, där den största kopplingen mellan dem är deras syften. Båda regelsystemen är skapade för att hålla viss kontroll på hur företag sköter sig. Marknadsrätten tar sikte på relationen mellan företag och konsumentkollektivet, medan konkurrensrätten istället inriktar sig på hur företag förhåller sig till varandra.

 
Marknadsrätt

Marknadsrättsliga regler finns i stor utsträckning för att skydda konsumenter. Dessa regler är dock inte utformade för att ha direkt effekt på situationer mellan enskilda konsumenter och näringsidkare. De ska istället utgöra ett skydd för konsumenter som ett kollektiv. Tanken är att ställa upp regler för näringsidkare som måste följas vid kontakter med konsumenter. Dessa regler rör bland annat produktutformning, krediter till konsumenter och marknadsföring. Den grundläggande tanken är att företag inte ska kunna skapa sig fördelar och försprång genom att fara med osanning; de måste alltid agera på ett sätt som är försvarligt.

Den del av marknadsrätten som oftast är i blickfånget för allmänheten är de regler som finns rörande marknadsföring. Dessa regler finns i marknadsföringslagen. Tanken med lagen är att man som konsument ska kunna lita på det som sägs i marknadsföringen; detta måste stämma överens med verkligheten. Det minsta som kan krävas är marknadsföring som inte är medvetet vilseledande. Konsumenter ska också skyddas från aggressiv marknadsföring, som skapar situationer där konsumenter köper varor utan behov eller vilja. Exempel på marknadsföring som inte är tillåten är den reklam som Volvo under 2009 använde för att sälja modellen XC60 (Marknadsdomstolen, 2010). I reklamen beskrevs bilen och Volvos andra bilar som ”säkrast i världen”. En konkurrerande tillverkare av bilar anmälde reklamen till marknadsdomstolen. I domen ansågs reklamen vara vilseledande då det inte var säkerställt att Volvos bilar faktiskt är säkrast i världen.

 

Konkurrensrätt

Konkurrensrätten är på samma sätt som marknadsrätten tänkt att kontrollera företags verksamheter. Här ligger dock fokus på hur företag beter sig gentemot andra företag. Reglerna bygger på regler som kommer från EU. Man kan förenklat säga att om det rör en situation som är helt svensk, alltså inte involverar handel med andra länder inom EU, så gäller konkurrenslagen. Vid situationer som involverar handel inom EU så måste hänsyn tas till de regler som finns inom EU. Vid alla dessa fall måste EU-domstolens domar tas med i beräkningen. Reglerna om konkurrens är en viktig del av den fria handeln inom EU. Grundtanken är att fri handel ska gälla mellan alla länder. Detta kräver regler för hur företag kan samverka eller påverka. 

Genom reglerna om konkurrens vill man skapa en situation där fri konkurrens gäller på alla marknader. Alla företag ska kunna konkurrera på samma villkor och alla former av konkurrenshämmande åtgärder ska kunna straffas. Konkurrensen säkerställs i första hand genom två förbud. Dessa är förbudet mot avtal mellan företag som har till syfte eller effekt att snedvrida konkurrens och förbudet mot missbruk av dominerande ställning.

Det förstnämnda förbudet har som syfte att förhindra att företag genom samarbete åsidosätter den fria konkurrensen. Typer av samarbete som inte är tillåtet är t.ex. en uppdelning av marknaden mellan företag och en gemensam prissättning av varor eller tjänster.   Här bör uppmärksammas att det är en potentiell påverkan som ska bevisas när ett samarbete ska kunna anses vara konkurrenshämmande. Potentiell påverkan innebär en påverkan som kan uppkomma i framtiden, inte en påverkan som redan uppkommit.

Förbudet mot missbruk av dominerande ställning har som syfte att förhindra stora och ekonomiskt starka företags eventuella negativa påverkan på den fria konkurrensen. Om ett företag har en tillräckligt stark ställning så kan detta många gånger åsidosätta den normala konkurrensen som infinner sig mellan jämnstarka företag. När man ska avgöra om ett företag har en dominerande ställning tar man hänsyn till finansiell ställning, möjlighet att påverka marknaden och även faktisk marknadsandel. Det anses vara en bra indikator på dominerande ställning om ett företag har 40% eller mer av en marknad. Vad som utgör missbruk av dominerande ställning är svårt att definiera, men exempel på åtgärder som har ansetts utgöra missbruka kan ges. Vanligt förekommande är oskäliga inköps- och försäljningspriser. Företag i dominerande ställning tvingar kunder att betala överpris eller så sätter de tillfälligt underpriser för att driva konkurrenter i konkurrs. Andra exempel är diskriminering och kopplingsförbehåll. Diskriminering kan bestå i att olika företag ges olika priser eller villkor utan att det finns objektiva grunder för detta. Kopplingsförbehållet innebär att kunder som vill köpa en vara även tvingas att köpa andra varor.

Konkurrensrätten ska komplettera de regler som finns om fri rörlighet för varor och tjänster inom EU. Detta genom att inte bara staterna utan även företag ska arbeta för fri rörlighet och rättvis konkurrens. Det man kan se är att de flesta möjligheter företag har att påverka konkurrensen negativt täcks av något av förbuden gällande konkurrens. Företagen bevakas på både Unionsnivå och nationell nivå. Detta kopplat till de höga avgifter eller böter som kan påtvingas företag vid brott mot dessa regler innebär att reglerna om konkurrens har fått stor genomslagskraft.

 

Länkar

Marknadsdomstolen

http://www.marknadsdomstolen.se/

Konsumentverket

http://www.konsumentverket.se/

Konkurrensverket

http://www.konkurrensverket.se/

Konsument Europa

http://www.konsumenteuropa.se/

EU-upplysningen Konkurrens

http://www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Naringsliv-och-konkurrens/Konkurrens/

EU:s hemsida Konkurrens

http://europa.eu/pol/comp/index_sv.htm

 

Litteratur

Böcker

**Marknadsrättens grunder

Gerhard, Norinder, Gleerups utbildning, 2009.

ISBN: 9789140666383

 

**Europeisk konkurrensrätt

Westin, Jacob. Studentlitteratur, 2007.

ISBN: 9789144019932

 

Rättsfall

Marknadsdomstolens dom 2010-03-12 Dnr. C 3/09

 

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
på Högskolebiblioteket i Jönköping