Ersättningsrätt

 

Ersättningsrätt består av två delar; skadeståndsrätt och försäkringsrätt. De är två separata rättsområden, men kan ha stor påvekran på varandra ändå. Till exempel kan storleken på ett skadestånd påverkas av eventuella försäkringsutbetalningar. Vidare kan skyldigheten att betala skadestånd täckas av försäkringar.

Skadestånd brukar delas upp i två huvudgrupper, nämligen de inom ett kontraktsförhållande och de utanför. Exempel på skadestånd inom kontraktsförhållande är den ersättningsskyldighet som kan uppkomma vid ett avtalsbrott och exempel på skadestånd utanför ett sådant förhållande är om en person skadar en annan persons egendom, genom vårdslös körning med bil. Denna kan då tvingas ersätta den skadelidande. De former av skadestånd som kommer beskrivas här är de utanför kontraktsförhållanden. Innan skadeståndsrättens grunder och principer beskrivs så ska de mest grundläggande försäkringarna nämnas.

Försäkringar, förutom de av mer finansiell karaktär (såsom pensionsförsäkringar), kan delas in i två kategorier; de som skyddar den ersättningsskyldiga och de som skyddar den skadelidande. Det är alltså fullt möjligt att en uppkommen skada täcks av mer än en försäkring. När försäkringar finns påverkar det i de flesta fall det normala skadeståndsförfarandet, t.ex. så ska skadestånd inte utgå om skadan helt täcks av en försäkringsutbetalning.

De allmänna försäkringarna, som finns i Sverige, bör också nämnas. Socialförsäkring och de försäkringar som finns vid sjukdom eller långvariga skador är exempel på dessa, som många gånger täcker kostnader för vård samt vissa delar av inkomstbortfall.

När det gäller sakskador eller ekonomiska skador krävs det privata försäkringar för att dessa ska vara försäkrade och skyddade. Försäkringar som skyddar den ersättningsskyldige är oftast skapade genom ansvarsförsäkringar. Dessa är skapade för att falla ut om den försäkrade genom sitt handlande skadar en annan person eller dennes egendom. Ansvarsförsäkringar finns i de flesta fall med i en hemförsäkring, men även i mer specialiserade former för yrkesgrupper som ger råd och anvisningar som kan påverka klienters ekonomi. Viss verksamhet får inte bedrivas utan ansvarsförsäkringar. Krav på ansvarsförsäkring finns t.ex. för försäkringsmäklare. En ansvarsförsäkring täcker ett skadestånd som den försäkrade annars hade varit tvungen att betala.

Försäkringar som skyddar den skadelidande är den grundläggande formen av försäkringar. Den försäkrade har ett ekonomiskt skydd för sig själv och sin egendom genom att betala en premie till försäkringsgivaren. Försäkringsfall är en händelse då skada uppkommer på försäkrad person eller egendom och ersättning ska utgå. Eventuell ersättning från försäkringar kan, som tidigare nämnts, minska det skadestånd som någon blivit skyldig att betala. Detta genom att hänsyn tas till den ersättning som utgått från försäkring när skadeståndet fastställs . Ersättning och skadestånd ska tillsammans, t.ex. vid sakskada, ersätta värdet av det som skadats eller förstörts.

I följande text om skadestånd tas inte hänsyn till försäkringar.

Det klassiska fallet av skadeståndskyldighet är i sin enkelhet sådant att en person har lidit skada, och detta på grund av en annan persons agerande . Så kallad skada delas oftast in i personskada, sakskada och ren förmögenhetsskada. Personskada är en fysisk skada på en person, sakskada är en fysisk skada på egendom (denna har dock även en ekonomisk del) och ren förmögenhetsskada är en skada som inte är fysisk utan en skada som enbart innebär en ekonomisk förlust hos person. Olika regler gäller för dessa skador, dock gäller mer eller mindre samma regler för person- och sakskada. Ren förmögenhetsskada kan bara leda till skadestånd om denna vållats genom brott, vilket till stor del beror på att det inte anses vara lika förkastligt att skada någon ekonomiskt som fysiskt.

För person- och sakskada gäller att den som uppsåtligen eller genom vårdslöshet skadar annan ska ersätta skadan. Här bör nämnas att det i Sverige råder en restriktiv hållning till skadestånd. Grundtanken är att enbart den faktiska skadan ska ersättas. I de flesta fall bygger ett skadestånd helt på en ekonomisk uträkning av den skada som uppstått. Hänsyn till andra omständigheter tas nästan enbart i fall där skadestånd ska utgå på grund av brott. Vad som menas med uppsåt behöver inte klargöras här, men vad som menas med vårdslöshet kan kräva en förklaring.

När någon agerar vårdslöst handlar denne utan uppsåt att skada, men handlandet har ändå lett till skada. Om en person till exempel, på grund av att denne kör slarvigt, skadar en annan bil så sker detta oftast genom vårdslöshet. Det fanns inget uppsåt att skada, men genom sitt handlande skadade personen en annans egendom. Skada som uppkommer av en ren olycka leder inte till skadeståndsskyldighet, men många gånger beror olyckor på vårdslöshandlande från någon. Denne kan som sagt i så fall vara skyldig att betala skadestånd. Det kan även finnas handlanden som är skadegörande som inte leder till skadestånd. Om en person till exempel skadar egendom för att rädda liv eller för att undvika kroppslig skada leder detta i normala fall inte till skadeståndsskyldighet.

Som avslut bör en del mer speciella regler, som gäller skadestånd utanför kontraktsförhållandet, nämnas. Om den skadegörande är under 18 år ska särskild hänsyn tas till ålder, handlingens beskaffenhet m.m. när skadeståndets storlek bestäms. Andra liknande regler gäller om den skadegörande har en allvarlig psykisk störning. Särskilda regler finns även för arbetsgivare och arbetstagare. En arbetsgivare är i de flesta fall den som ska betala skadestånd för skada som arbetstagare orsakar i tjänsten, om skadan uppkommit på grund av fel eller försummelse i tjänsten. Arbetstagaren är enbart ersättningsskyldig om synnerliga skäl föreligger enligt vissa kriterier. Även stat och kommuner kan ådra sig skadeståndsskyldighet. Stat eller kommun ska till exempel ersätta ren förmögenhetsskada som uppkommer genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning.

 

Länkar

Skadeståndslagen

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19720207.HTM

Försäkringsavtalslagen

http://www.notisum.se/RNP/SLS/LAG/20050104.htm

Konsumenternas försäkringsbyrå

http://www.konsumenternasforsakringsbyra.se/content.asp?avd=start

 

Litteratur

**Skadeståndsrätten: en introduktion

Hellner, J, Norstedts juridik, Stockholm, 2007.

ISBN: 9139204189

 

**Praktisk skadeståndsbedömning

Radetzki, M, Studentlitteratur, Lund, 2005.

ISBN: 9144067739

 

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
på Högskolebiblioteket i Jönköping