Immaterialrätt

 

Immateriella rättigheter är en ovanlig form av egendom. Dessa rättigheter representeras inte av någon fysisk egendom. De utgör inte heller fordringar trots detta kan de i många fall ha ett betydande ekonomiskt värde. Den rättighet som uppstår är en äganderätt, men är i grunden sådan att den inte innehåller någon rätt till något fysiskt.

Immateriella rättigheter kan delas upp i två huvudgrupper; de som skyddar verk av andligt skapande och de som skyddar vissa kännetecken eller viss igenkänning. Verk av andligt skapande kan vara litterära verk eller konstverk. Andra exempel kan vara uppfinningar. De förra skyddas av upphovsrätten och de senare av patenträtten. Tanken bakom dessa skydd är att den som uppfinner något eller skapar något artistiskt ska ha rätten att bestämma över det som har skapats all eventuell ekonomisk vinst som kan uppkomma på grund av det skapade.

När det gäller skydd för vissa kännetecken kan dessa vara till exempel skydd för firma eller varumärke. Tanken med reglerna är att premiera personer eller företag som har skapat varumärken eller firmanamn som har hög igenkännlighet. Det skydd som ges innebär   att   ingen  annan än rättighetsinnehavaren kan använda t.ex. varumärket för att generera pengar. Även här anses att den som har skapat ett varumärke som till exempel känns igen i hela världen ska slippa att andra företagare använder detta på ett sätt som den som äger varumärket motsätter sig.   Det är det ekonomiska skyddet som anses vara viktigast vid dessa former av skydd. Det finns väldigt sällan något artistiskt värde som anses behöva skyddas.

Svensk lagstiftning inom detta område är starkt påverkad av internationella överrenskommelser och regler från EU. De första av dessa internationella överrenskommelser (konventioner) skapades redan i slutet av 1800-talet.   Konventionerna har som syfte en likabehandling av utländska rättighetsinnehavare. De skapar i de flesta fall en lägsta gräns för det skydd som ska ges till alla rättighetsinnehavare, inhemska och utländska. Genom underskrift tar länder på sig ansvaret att ge samma skydd till utländska rättighetsinnehavare som de ges till inhemska.   Inom EU finns ett varumärkesregister för hela EU och att harmoniserade regler gäller rörande varumärken.

 
Reglernas funktion

De olika immaterialrättigheterna skiljer sig någorlunda mycket åt, men det skydd de ger rättighetsinnehavare är ganska lika. På vilket sätt detta skydd uppkommer skiljer sig inte nämnvärt åt. Det första som måste göras är att slå fast vilken typ av rättighet det rör sig om; uppfinningar skyddas av patent och litteratur av upphovsrätten. Här tillkommer att det som ska skyddas i de flesta fall måste leva upp till vissa kriterier för att överhuvudtaget få något skydd. För litteratur kallas detta verkshöjd. Det ska även slås fast vilken typ av skydd som ges och vad det skyddet faktiskt innebär.   Exempel på detta kan vara en ensamrätt att trycka upp eller kopiera litteratur. En annan rättighet kan vara att man som ägare till ett patent är den som har bestämmanderätten   över hur patentet skall användas. Man har även rätt till de ekonomiska vinster som uppkommer genom patentets användning. Andra regler rör hur försäljning eller licensiering av rättigheten ska genomföras. Det finns även regler som anger hur lång tid något är skyddat enligt lagstiftningen och vilka konsekvenser överträdelser av bestämmelserna ska ha.

 

Länkar

Information från PRV

http://www.prv.se/Immaterialratt/

 

Information från EU-upplysningen

http://www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Naringsliv-och-konkurrens/Immaterialratt---patent-upphovsratt-och-design/

 

Litteratur

**Lagarna inom immaterialrätten

Adamsson, Peter, Norstedts Juridik, 2008.

ISBN: 9789139012467

 

**EU intellectual property law and policy

Seville, Catherine, Cheltenham, 2009.

ISBN: 9781847201232

 

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
på Högskolebiblioteket i Jönköping