Krediträtt

 

Det rättsområde som benämns krediträtt innehåller ett stort antal olika regler och regelsystem. Gemensamt för dessa är att de alla rör fordringar och skulder samt angränsande områden. De områden som kommer beskrivas här är skuldebrevsrätt, sakrätt, pant, borgen och obeståndsrätt. Termerna gäldenär och borgenär används flitigt inom alla dessa områden. En gäldenär är en person som har en skuld till någon annan. Den som har rätt att ta emot betalning för denna skuld kallas borgenär.

 
Skuldebrevsrätt

Skuldebrev är skriftliga dokument som innehåller en utfästelse om betalning av ett penningbelopp. Denna utfästelse kan vara allmän eller specificerad. Skuldebreven delas in i enkla och löpande skuldebrev. De har i grunden samma funktion men skiljer sig ändå någorlunda mycket åt.

Det enkla skuldebrevet bär inte fordran i sig själv, utan fungerar mer som ett bevis på att en fordran finns. Detta är utskrivet till särskild namngiven person. Det är den som är angiven som borgenär i brevet som har rätt till betalning. Särskilda regler gäller överlåtelse av enkla skuldebrev. Den nya ägaren, av ett enkelt skuldebrev, har inte rätt till betalning innan gäldenären (den som har en skuld) har meddelats(denutierats) om att fordringen nu har ny ägare. Detta innebär att gäldenären har rätt att betala till den ursprungliga ägaren innan han meddelats om att det finns en ny ägare.

De löpande skuldebreven kan ställas ut till order eller helt enkelt till innehavaren av skuldebrevet. När det är ställt till innehavaren är det den som är innehavare vid förfallodatum som har rätt till betalning. Vid orderskuldbrev krävs tidigare ägares anteckning på skuldebrevet för att kunna kräva betalning. En sådan anteckning kan innebära att den ställs ut till namngiven person eller till den som är innehavare. Vid löpande skuldebrev finns inte samma koppling mellan gäldenären och borgenären. Här gäller inte de regler som ställs för de enkla skuldebreven vad gäller överlåtelse. De löpande skuldebreven är istället tänkta att kunna utgöra handelsvara. Det enkla skuldebrevet kan överlåtas, men den som är gäldenär har en säkrare ställning. Ny borgenär har bara rätt att få betalning i enlighet med samma villkor som gällde för första borgenär och andra regler gäller som ovan beskrivits för betalning med fullgörande verkan.

Reglerna om skuldebrev finns i Skuldebrevslagen. Lagen är dispositiv, vilket betyder att parter kan avtala om andra villkor än de som gäller enligt lagen. Lagen innehåller någorlunda detaljerade regler, vilket gör att den reglerar förhållanden utan särskilda, detaljerade avtal på ett bra sätt. Regler som kan nämnas är hur och när betalning ska genomföras och vilka regler som gäller för ränta på skulden.

 

Sakrätt

För att förstå sakrättens funktion måste man ha en förståelse om avtalets funktion, och särskilt avtalets begränsningar. Ett avtal binder två (eller fler) parter till vissa skyldigheter och rättigheter gentemot varandra. Avtalet binder dock enbart de som är part i avtalet; ett avtal kan aldrig binda någon som inte är part i det. Vad till exempel A och B avtalar om gäller alltså inte utan dennes medgivande C. Om A säljer en bil till B så är C inte förhindrad att köpa samma bil om han är i god tro. God tro innebär här att C inte visste om, eller rimligen kunde misstänka, att bilen var såld sedan tidigare. För denna och andra liknande situationer finns de sakrättsliga reglerna. För de flesta privatpersoner är reglerna om godtrosförvärv de som är mest kända. Det följande är en kort genomgång av de grundläggande regler som utgör kärnan i sakrätten.

Det som eftersträvas i de flesta situationer, när man diskuterar sakrätt, är ett sakrättsligt skydd. När en person har detta, så kan denne kräva sin rätt med hjälp av det offentliga, i de flesta fall med domstols eller kronofogdens hjälp. Om person A köper en vara av B och uppnår sakrättsligt skydd kan A kräva den vara som köpts, även om den i ett senare skede har sålts till person C. Om A inte har sakrättsligt skydd, men C istället har det, kan A enbart kräva eventuell ekonomisk ersättning av B. Sådan ersättning kan bland annat vara att köpeskilling ska betalas tillbaka. Det ska här nämnas att de flesta regler som finns gällande sakrätt enbart finns i praxis från domstolar. Lagreglering av sakrätt är ovanligt.

För att förvärvaren ska uppnå sakrättsligt skydd krävs att något av de sakrättsliga momenten har vidtagits. Dessa moment är tre; tradition, denuntiation och registrering. Tradition är det grundläggande momentet, det används i alla situationer där det är möjligt. Att något traderas innebär att kontrollen över det traderade övergår till en annan person. T.ex. lämnas en pantsatt bil över rent fysiskt till den som är panthavare. Denuntiation innebär att sakrättsligt skydd uppnås genom ett meddelande. Den som ska meddelas varierar, men det rör sig oftast om en borgenär eller gäldenär som meddelas. Ett exempel kan vara att A har en fordran mot B och säljer denna fordran till C. Då har C bara den rätt som fordran innebär om A har meddelats om övergången. Det tredje och sista momentet är registrering. Registrering är inte ofta förekommande som sakrättsligt moment. Det används egentligen enbart när ingen av de andra två momenten är tillgängliga. Det rör till exempel typer av egendom där äganderätten finns angivet i centrala register såsom aktier och fastigheter.

Det bör uppmärksammas att enbart tre rättigheter kan få sakrättsligt skydd. Dessa är äganderätten, panträtten och retentionsrätten. Äganderätten behöver troligtvis ingen närmare förklaring och panträtten kommer beskrivas senare i texten. Retentionsrätten är en rätt som borgenär kan ha gentemot gäldenär. Rätten innebär att borgenären kan behålla egendom som är gäldenärens, för att säkerställa att betalning kommer göras.

 

Pant

Pant och pantsättning är ett vitt begrepp som används i ett stort antal situationer. En pantsättning kan vara när en person pantsätter guld vid en pantbank, men även när stora delar av ett företags tillgångar ställs som pant för framtida betalningsskyldigheter eller lån. Pantsättning i pantbank kommer inte att förklaras närmare i denna text, då det regleras genom särskild lagstiftning, Pantbankslagen.

Pantsättning av egendom sker nästan uteslutande som säkerhet för lån eller andra betalningsskyldigheter. Den vanligaste formen av pantsättning är idag pantsättning av fastigheter. Vid de flesta köp av fastigheter ställs fastigheten som säkerhet för det eventuella lån som tagits för att betala köpet. Panträtten innebär att panthavaren har rätt att behålla det pantsatta, under den överrenskomna pantsättningstiden. Panten byter inte ägare under pantsättningstiden; pantsättaren är fortfarande ägare till det pantsatta. Panträtten innebär också en rätt att sälja det pantsatta vid pantsättningstidens utgång för att täcka obetalda skulder kopplade till panten.

Panträtt uppkommer i de flesta fall genom en tradition av det pantsatta. Den kan dock även uppkomma genom denuntiation eller registrering. Egendom som finns hos tredje man pantsätts t.ex. genom denuntiation av den som innehar egendomen. För datoriserade pantbrev i fastigheter gäller istället att dessa pantsätts genom registrering.

 

Borgen

Borgen är som pant en säkerhet som i de allra flesta fall uppställs vid låntagande. Ett borgensförfarande sker mellan minst tre parter. Dessa är långivaren (borgenär), låntagare (gäldenär) och borgensman. Säkerheten som en borgenär ges genom borgen är att borgensmannen tar på sig ett ansvar för att skulden kommer betalas. Det finns två grundtyper av borgen. Enkel borgen innebär att om gäldenären inte kan betala så kan borgenären kräva borgensmannen på betalning. Märk väl; här krävs det att alla möjliga åtgärder har vidtagits för att kunna kräva betalning av gäldenären. Den andra formen av borgen är proprieborgen. Denna innebär att när tiden för betalning är inne kan borgenären söka betalning antingen av gäldenären eller borgensmannen. Borgenären behöver alltså inte kräva gäldenären vid en proprieborgen.

Om borgensman tvingas betala gäldenärens skuld har denne regressrätt mot gäldenären. Detta innebär att borgensmannen har rätt att få betalning från gäldenären för alla kostnader som har uppkommit på grund av att denne har varit tvungen att betala gäldenärens skuld.

 
Obeståndsrätt

Obeståndsrätten består av de regler som reglerar förfarandet när en person inte betalar sina fordringar av någon anledning. Detta kan vara på grund av brist i likviditet eller en vägran att betala av annan anledning. I Sverige används i huvudsak två olika förfaranden, utmätning och konkurs ( här kommer inte personlig konkurs beröras). Kopplade till konkurser finns även rekonstruktioner, ackordslösningar och likvidation av företag.

Den mindre ingripande åtgärden här är utmätningen. Något förenklat innebär denna att en person får rätt att genom utmätning i någon annan person egendom få betalt för fordringar. Om person A har en fordran på B, som vägrar betala, kan denne utverka en dom i domstol om att B har en skyldighet att betala fordran. Med denna dom kan A sedan med kronofogdens hjälp göra en utmätning i B:s egendom. Om utmätning leder till att mer pengar frigörs än vad som krävs för att täcka skulden så ska detta tillfalla den som har utmätts.

En konkurs innebär, i de allra flesta fall, att ett företag upphör att existera då de inte har möjlighet att klara av sina betalningsskyldigheter och att den egendomsmassa som finns vid konkursen används för att täcka skulder som företaget har. Ett företag kan självt begära konkurrs, men även företagets borgenärer kan begära ett företag i konkurrs. Detta kan bara ske om det kan klargöras att ett företag är helt utan rimlig möjlighet att betala de skulder som ska lösas inom en kort tidsperiod. Vid en konkurs finns även möjligheten att begära företagsrekonstruktion. Detta kan ske t.ex. om det framstår som ekonomiskt försvarbart och om borgenärer rimligen kan betalas inom en snar framtid.

 

Länkar

Information om skuldebrev

https://lagen.nu/begrepp/Skuldebrev

http://www.skuldebrev.com/

 

Information om Pant

http://www.finansportalen.se/pantsaettning.htm

https://lagen.nu/begrepp/Pantr%C3%A4tt

 

Information borgen

http://www.finansportalen.se/borgen.htm

http://www.konsumentverket.se/Lag-ratt/Din-ratt-som-konsument/Borgen/

 

Information sakrätt

https://lagen.nu/begrepp/Sakr%C3%A4tt

http://www.ur.se/mb/pdf/Texter/Sakratt.pdf

 

Litteratur

**Fordran & skuld

Mellqvist, Mikael, Iustus, 2007.

ISBN: 9789176786536

 

**Finansieringsformers rättsliga reglering

Adlerqreutz, Axel, Studentlitteratur, 2010.

ISBN: 9789144066158

 

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
på Högskolebiblioteket i Jönköping