Makroekonomi

När Makro används som ett prefix har det betydelsen ”stor skala” och har sitt ursprung i grekiska språket. Makroekonomi behandlar därmed det aggregerade perspektivet inom nationalekonomin såsom nationalinkomsten, inflation, arbetslöshet, växelkurser ränteförändringar etc. Den mest namnkunnige ekonomen och filosofen med stort inflytande är troligtvis John Maynard Keynes. Den stora depressionen efter Wall Street’s börskrasch 1929 gav anledning att separera det individuella perspektivet och det aggregerade. Keynes (1936) formulerade sina teorier i en tid då det uppstod många frågor kring hur alla de aggregerade storheterna är sammanlänkade samtidigt som statistikinsamlingen ökade.

Inom makroekonomi studeras fyra stora delmarknader som tillsammans skapar hela ekonomin (Fregert & Jonung, 2003). Dessa är varumarknaden, arbetsmarknaden, finansmarknaden och valutamarknaden. På dessa marknader bestäms pris och kvantiteter av utbud och efterfrågan. Varumarknaden är marknaden för konsumtionsvaror, investeringsvaror och offentliga varor där den totala kvantiteten uttrycks i total produktion, Bruttonationalprodukten (BNP). Arbetsmarknaden är marknaden för arbetskraften där priset är lön och kvantiteten beräknas som sysselsättning. Finansmarknaden är marknaden för krediter och aktier. Priset på denna marknad uttrycks i ränta eller aktieindex och kvantiteten är enkelt uttryckt den finansiella förmögenheten. Valutamarknaden är marknaden för valutahandel där priset uttrycks i växelkurser (Fregert & Jonung, 2003).

En central del i makroekonomin är tillväxtteori och utvecklingen av dessa teorier har främst varit av två slag (Pålsson Syll, 2007). Dels är det teorier om underutveckling som främst bygger på empiriska studier och dels är det teoretiskt inriktade studier. Men båda dessa antar att det finns en jämviktstillväxt. De främsta teorierna inom detta område är de neoklassiska tillväxtteorierna (Solow, 1956) och de endogena tillväxtteorierna (Romer, 1990; Romer, 1994).

Alla storheter i makroekonomi kan uttryckas och analyseras på lång och kort sikt. På kort sikt är marknaderna i jämvikt där ingenting avviker från trenden. På lång sikt analyseras yttre påverkningar som en oväntad kris eller någon form av politisk instabilitet och hur de påverkar de olika marknaderna. Ett exempel på detta var oljeprischockerna på 1970-talet, OPEC II och OPEC II (Hooker, 1996). Dessa båda var negativa utbudschocker som ledde till ökad arbetslöshet och stegrande inflation. Andra exempel är finanskriserna under tidigt 1990-tal samt den som uppenbarade sig år 2008. Därför är det lätt att förstå att makroekonomi är ett ständigt aktuellt ämne och det makroekonomiska förloppet är nära sammankopplat med det politiska livet. Makroekonomiska teorier ligger ofta till grund för finans- och penningapolitiska beslut. En specifik avdelning på smartBiz behandlar ekonomisk politik så viss makroekonomisk information finns även att inhämta där.

De huvudsakliga källorna för texten nedan är Fregert och Jonung (2003) samt Frank och Bernanke (2004). Fullständig lista återfinns i slutet av texten.

 

Ekonomisk tillväxt

En konjunkturcykel är perioden mellan två lågkonjunkturer eller två högkonjunkturer. Högkonjunktur är den period där den ekonomiska tillväxten i ett land ökar mer än den långsiktiga tillväxttakten. Produktionsresurserna har ett högt utnyttjande och det finns risk att det skapas flaskhalsar i produktionen och inflation. Detta är tecken på att ekonomin är överhettad. Eftersom ekonomin ligger på en produktionsnivå över dess potentiella BNP är detta inte en hållbar utveckling och ekonomin behöver kylas av. Lågkonjunktur är den period där den ekonomiska tillväxttakten i ett land sjunker under den långsiktiga tillväxttakten dvs. nivån för den potentiella BNP. I sådana perioder utnyttjas inte produktionsresurserna fullt ut och det kan leda till arbetslöshet. Om produktionsnivån faller mer än 6 månader brukar det kallas för recession. En ännu längre och utdragen nedgång kallas för depression. Någon enhetlig definition av recession finns inte och i USA antas ekonomin vara i en recession om BNP har minskat under minst två kvartal i följd.

Ekonomisk tillväxt är den ökning av varor och tjänster som produceras. Det vanligaste sättet att mäta detta är genom förändringen över tid av bruttonationalprodukten, BNP. Om beräkningen av tillväxt inte justeras för inflationen i landet brukar den kallas för nominell tillväxt. Om den justeras för inflation är det real tillväxt och detta brukar kallas för BNP-deflator. BNP är även relaterat till ekonomisk högkonjunktur och lågkonjunktur. Den genomsnittliga tillväxten som observeras över en längre tidsperiod kallas för den långsiktiga tillväxttakten eller potentiell BNP. Det förekommer kritik mot att använda BNP som ett mått på tillväxt eftersom det inte säger någonting om inkomstfördelningen i ett land, hur resursslösande produktionen är eller hur påfrestande tillväxten är på miljön. Därför har alternativa mått föreslagits. Ett sådant exempel är Human Development Index, HDI som används av FN och dess årliga rapport, Human Development Report.

Exempel:

Ekonomisk tillväxt är fundamental för att skapa en ökad levnadsstandard i ett land. Regeringen kan vidta åtgärder för att öka den ekonomiska tillväxten, genom att: (i) Skapa ett väl fungerande rättssystem och äganderättssystem som skapar incitament att spara, investera och vara innovativ, (ii) uppmuntra sparande, (iii) uppmuntra forskning och utveckling, (iv) skapa möjligheter för internationell handel, (v) förbättra utbildningssystemet, (vi) stimulera deltagande på arbetsmarknaden och skapa incitament för entreprenörskap.

 

National- och finansräkenskaperna

Värdet av ett lands produktion av färdiga varor under ett år kallas bruttonationalprodukt. Detta brukar förkortas BNP och GDP på engelska (Gross Domestic Product) som ofta återfinns i texter. Att mäta bruttonationalprodukten från produktionssidan är enbart ett av tre möjlig tillvägagångssätt. De andra är utgiftsmetoden där man mäter summan av ett lands utgifter och det andra är inkomstmetoden där man mäter summan av ett lands inkomster. När bruttonationalprodukten för ett land mäts som den totala produktionen under ett år är det viktigt att inte dubbelräkna utan att bara beräkna värdet av den färdiga produkten. Det betyder att halvfabrikat inte ska tas med i beräkningarna utan enbart hela ekonomins förädlingsvärden. Förädlingsvärde skapas när råvaror omvandlas till färdiga varor dvs. det är differensen mellan intäkten vid försäljning av dessa varor och kostnaden för inköp av råvaror och halvfabrikat. Det som sedan blir över i form av vinster, löner och räntor kan därmed beräknas som förädlingsvärden. Det betyder att summan av ett lands totala produktion måste vara lika stor som summan av ett lands totala inkomst.

Aggregerad efterfrågan är den sammanlagda efterfrågan som riktas mot inhemska producenter. Det betyder konsumtion, investeringar, export minus import. Aggregerat utbud är den sammanlagda produktionen som framställs av inhemska producenter och mäts med bruttonationalprodukten, BNP. För att ekonomin ska vara i jämvikt ska den aggregerade efterfrågan vara lika med det aggregerade utbudet.

 

Försörjningsbalans

Visar hur bruttonationalprodukten, BNP fördelas över konsumtion, investeringar och utrikeshandel (export och import).

 

Betalningsbalansen

Är ett sätt att uppvisa ett lands alla transaktioner med resten av världen och kan delas in i bytesbalansen och finansiella balansen. Saldot för denna är alltid noll. Bytesbalansen är ett lands handel med varor och tjänster samt den avkastning som sker på kapital och transfereringar. Saldot för bytesbalansen visar differensen mellan vad som produceras i ett land och vad som konsumeras. Ett underskott innebär därmed att ett land konsumerar med än vad det producerar och lever därmed över sina nationella tillgångar. Sverige upplevde en negativ betalningsbalans mellan åren 1974- 1983 samt 1985. Detta var en turbulent tid för världsekonomin och världspriset på olja steg kraftigt. Det höga oljepriset ledde till en konkurrensbegränsning för Svenska exportprodukter på världsmarknaden. Underskottet finansierades till en början främst genom långfristiga lån från utlandet av den privata sektorn (Encyclopedia of the Nations, 2010-05-28).

 

Statsskuld

Statsskulden är den skuld som ett land upplånat för att betala de offentliga utgifterna. Den sker främst inom landet men kan även ske från utlandet. Om det sker från utlandet så är stadsskulden även en del av utlandsskulden. Utlandsskulden är de skulder som ett lands privata och offentliga sektor har dragit på sig genom att låna från andra länder i världen. Detta görs för att täcka underskottet i bytesbalansen.

 

Kapitalmarknaden

De finansiella resurserna som företagets ägare lånar upp eller sätter in i produktionen samt det kapital som hushållen (samt den offentliga sektorn) lånar och lånar ut är fundamentet för kapitalmarknaden. Detta är mötesplatsen för dessa aktörer. Kapitalmarknaden består av kreditmarknaden där det sker handel med lånat kapital samt aktiemarknaden där handel sker med ägarandelar i företag dvs. eget kapital. Kredit är rättigheten att förfoga över resurser (t.ex. en viss penningsumma) under en viss begränsad tid.

 

Pengar och prisnivå

En av de stora uppfinningarna i människans historia är pengar. När dessa började användas kunde man frångå byteshushållning där man exempelvis byter ett kilo köttfärs mot 3 kilo mjöl. Pengar är även en bas för hela bank- och kreditväsendet och skapar förutsättningar för stabilitet i ekonomin. Den mest konkreta definitionen av pengar är de mynt och sedlar som används dagligen, men av de betalningsmedel som finns idag är majoriteten lagrade i datorer som banktillgodohavanden (Fregert & Jonung, 2003). Pengar brukar traditionellt sägas ha tre huvudsakliga funktioner, värdemätare, värdebevarare, och bytesmedel. I en bytesekonomi är det svårt att hitta en enda enhet som kan fungera som en måttstock för alla varor och tjänsters värde. När värdet av alla varor och tjänster uttrycks i pengar fungerar det som en värdemätare. När man har fått sin lön och står med pengarna i affären är det inte papperssedlarna och metallmynten som är intressanta utan vad de för med sig för värde. När pengar fungerar som värdebärare kan man skilja mellan tidpunkten då man köper och tidpunkten då man säljer. Att pengar tjänstgör som bytesmedel är enkelt att förstå. Andra tillgångar kan också fungera som bytesmedel men ingenting har en sådan likviditet som pengar.

När man byter varor och tjänster med varandra cirkulerar pengar i samhället utan att förstöras. Detta är grunden till vad som kallas för klassisk kvantitetsteori där det centrala begreppet är penningens omloppshastighet. Omloppshastigheten kan beskrivas som hur ofta pengar används i ekonomiska transaktioner under en viss tidsperiod (Fregert & Jonung, 2003).

Exempel:

Med hjälp av klassisk kvantitetsteorin antas att bytesekvationen är:

MV = PY, där V är inkomstomloppshastigheten (det genomsnittliga antal gånger en enhet pengar används per år), P är prisnivån i ekonomin, Y är den reala BNP och M är penningmängden.

Vi antar att prisnivån P är 1, omloppshastigheten är 20 och den reala BNP-nivån är 1 500:

M=(P*Y)/V M=(1*1 500)/20=75

Utbudet av pengar är därmed 75.

Om vi nu antar att utbudet av pengar ökar till M=80. Antag även att reala BNP och att omloppshastigheten inte förändras. Nedan följer hur detta påverkar prisnivån i ekonomin:

Ny prisnivå: P=(M*V)/Y=(80*20)/1500=1.07

Inflationen visas av förändringen i prisnivån= 7 %

 

Den allmänna prisnivån brukar mätas med konsumentprisindex. Konsumentprisindex, KPI är en sammanvägning av olika konsumtionsvarors prisnivå och är det mest använda måttet för prisutveckling. Det visar hus konsumentpriserna i genomsnitt utvecklas för hela den privata inhemska konsumtionen dvs. de priser som konsumenterna faktiskt betalar. Utförligare förklaring och tabeller för Sveriges konsumentprisindex kan hittas på SCBs hemsida.

 

Inflation

En ökning av den allmänna prisnivån brukar benämnas inflation. En minskning av allmänna prisnivån brukar kallas för deflation. Om en ekonomi befinner sig i en situation där det är inflation och tillväxten minskar kallas detta för stagflation. Om inflationen stiger väldigt snabbt och okontrollerat råder hyperinflation. Ett flertal länder har upplevt hyperinflation. Efter första världskriget avkrävdes Tyskland på stora krigsskadestånd. För att kunna finansiera detta trycktes nya sedlar vilket orsakade hyperinflation. Då fick man betala 4.2 miljoner tyska mark för en amerikansk dollar. Andra förödande hyperinflationer var den in Ungern 1945-1946 samt den i Jugoslavien 1993-1994. Ett mer modernt exempel är hyperinflationen i Zimbabwe. År 2008 hade landet en inflationstakt på 2.2 miljoner %. Försök gjordes att stävja inflationen men en limpa bröd kostade fortfarande hisnande 25 miljarder Zimbabwiska dollar (DN, 2008-07-30). Den första augusti 2008 ströks 10 nollor från sedlarna men utan ett lyckat resultat. I februari 2009 ströks ytterligare 12 nollor dvs. en biljon gamla zimbabwiska dollar motsvarade då en ny dollar.

Exempel:

Tabell 1 visar inflation i % och nominella BNP för en ekonomi:

 

Tabell 1 Nominell BNP och inflation

År

BNP

(nominell)

Inflation

(%)

1

1 000

-

2

1 100

15

3

1 200

10

4

1 300

5

 

Uppgifterna i tabell 1 kan användas för att beräkna KPI och reala BNP. Detta visas i tabell 2:

 

Tabell 2 KPI och real BNP

 

KPI

Real BNP

År 1

100

1000

År 2

100*1.15 = 115

(100/115)*1100 = 956.5

År 3

115*1.10 = 126.5

(100/126.5)*1200 = 948.6

År 4

126.5*1.05 = 132.8

(100/132.8)*1300 = 979.0

Ränta

I detta sammanhang kan räntan ses som priset på kreditmarknaden. Man brukar säga att den nominella räntan är alternativkostnaden för att hålla pengar. Ju högre räntan är desto mindre bör penninginnehavet vara. När räntan sjunker ökar därför penninginnehavet och man byter till sig pengar genom att samtidigt sälja värdepapper. Man kan även prata om real ränta som är den nominella räntan minus inflationen.

Exempel:

Om den reala räntenivån är lägre än vad räntan skulle vara vid jämvikt så skulle det skapas ett underskott på sparandet i landet. Det finns då ingen möjlighet för alla låntagarna att få de lån som de efterfrågar och erbjuder marknaden att betala lite mer. Räntan stiger då till den har nått den nivån den är där utbud och efterfrågan är densamma dvs. jämviktsräntan.

 

Arbetsmarknad

Arbetskraft är de som ställer sig till förfogande genom att söka arbete. Marknaden där utbud av arbetskraft och efterfrågan på arbetskraft möts kallas för arbetsmarknaden. Utbudet av arbetskraft är antalet personer i en ekonomi som är villiga att utbjuda sin arbetskraft mot betalning och dessa kallas för arbetstagare. Utbudet av arbetskraft i en ekonomi kan påverkas av flera olika faktorer som exempelvis löneläget, kultur och religion. En väl utbyggd och fungerande barnomsorg gör det möjligt att öka utbudet av arbetskraft eftersom båda föräldrarna kan utbjuda sin arbetskraft på arbetsmarknaden. Utbudets relation till lön påverkas även av storleken på inkomsteffekten och substitutionseffekten men man brukar säga att utbudet av arbetskraft har en positiv relation med lönen. Det betyder att ett högre löneläge i ekonomin ökar utbudet av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft bestäms av hur många arbetsgivarna är villiga att anställa. Därmed så styrs denna efterfrågan av den totala efterfrågan i ekonomin. Man brukar säga att efterfrågan på arbetskraft har en negativ relation med lönen. Det betyder att ett högre löneläge i ekonomin minskar efterfrågan på arbetskraft.

Arbetslöshet brukar oftast definieras som skillnaden mellan antalet sysselsatt och antalet som ingår i arbetskraften dvs. de som ställer sig till förfogande och söker arbete. Det betyder att det är de som vill arbeta men inte finner något jobb. Arbetslöshet i en ekonomi innebär kostnader av olika slag. Naturligtvis är det en stor kostnad för individen som blir arbetslös på grund av förlorad inkomst. Arbetslöshet betyder även större kostnader som är relaterade till socialförsäkringssystemet samtidigt som skatteintäkterna minskar. Långvarig arbetslöshet skapar även andra problem som exempelvis förlorad kompetens, individens förlorade yrkesidentitet vilket kan leda till ytterligare problem som exempelvis sjukskrivningar. Dessa följdeffekter kan skapa en permanent hög arbetslöshet. Detta brukar kallas för hysteresis. Politik som skapas för att underlätta för personer att få ett arbete brukar kallas för arbetsmarknadspolitik och kan exempelvis vara att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden eller att göra anpassningar i utbildningssystemet.

Exempel:

Det är inte alltid enkelt att beräkna hur stor sysselsättningen eller arbetslösheten är i land. Det uppstår därav ibland olika åsikter om huruvida det ena eller andra beräkningssättet är att föredra. Nedan följer ett exempel (Frank & Bernanke, 2004).

 

Tabell 3 Arbetsmarknadsstatistik

Arbetsför befolkning

3 200 000

Arbetskraft

2 600 000

Antal anställda

2 320 000

Antal arbetslösa

280 000

 

Arbetslöshetskvot = Antal arbetslösa

                              arbetskraft 

 

    280 000           = 0.108*100 = 10.8 %

   2 600 000

 

Arbetskraftsdeltagande = Arbetskraft                                        

                                   Arbetsför befolkning

 

2 600 000 = 0.813 * 100 = 81.3 %

3 200 000

 

Sysselsatta mot befolkning = antal anställda        

                                       Arbetsför befolkning

 

2 320 000 = 0.725*100 = 72.5%

3 200 000          

 

De tre indikatorerna ovan är alla viktiga verktyg i arbetsmarknadsanalyser men de ger inte en fullständig bild av hur mycket arbetskraft det behövs för att producera den aktuella nivån av BNP. De indikerar inte huruvida det är visstidsanställningar eller heltidsanställningar. Exempel på ett alternativt mått är antalet aggregerade timmar som arbetas i landet.

 

Länkar och lästips

Generella länkar

Konjunkturinstitutet

http://www.konj.se/

 

Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels

http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=20192

 

Länkar på engelska 

Världsbanken

http://www.worldbank.org/

 

OECD

http://www.oecd.org

 

OPEC

http://www.opec.org/home/

 

Global Macro Economic and Financial Policy Site

http://www.rgemonitor.com/

 

NBER, National Bureau of Economic Research

www.nber.org

 

The Financial Pipeline Homepage

http://www.rgemonitor.com/

 

Webbtidningar på engelska

** http://www.economist.com

 

** http://www.ft.com/home/europe

 

* http://www.ipl.org/div/serials/browse/bus28.00.00/

 

* http://www.nber.org

  

Journaler på engelska

* Journal of Monetary Economics

http://www.elsevier.com/wps/find/journaldescription.cws_home/505566/description#description

 

* Journal of Macroeconomics

http://www.elsevier.com/wps/find/journaldescription.cws_home/622617/description#description

 

 

Forskningsartiklar på engelska

*** DOMAR, E. (1964) Capital Expansion, Rate of Growth, and Employment. Econometrica, 14, 137-147

 

*** ROGOFF, K. (1996) The Purchasing Power Parity Puzzle. Journal of Economic Literature, 34, 647-668.

 

* ROMER, P. (1990) Endogenous Technological Change. Journal of Political Economy, 98.

 

*** ROMER, P. (1994) The Origins of Endogenous Growth. The American Economic Review, 8, 3-22.

 

* ROMER, P. (1993) Idea gaps and object gaps in economic development. Journal of Monetary Economics, 32, 543-574.

 

*** SOLOW, R., M., (1956) A contribution to the Theory of Economic Growth. The Quarterly Journal of Economics, 70, 65-94.

 

* HOOKER, M. A. (1996) What happened to the oil price-macroeconomy relationship? Journal of Monetary Economics, 38, 195-213.

 

*** MANKIW, G., N., , ROMER, D. & WEIL, D., N., (1992) A Contribution to the Empirics of Economic Growth. The Quarterly Journal of Economics, 107, 407-437.

 
Böcker på engelska 

DOMAR, E. (1957) Essays in the Theory of Economic Growth, Oxford University Press

 

KEYNES, J., MAYNARD. (1936) The General Thoery of Employment, Interest and Money, London, Macmillan. 

 

Källor

** FRANK, R., H., & BERNANKE, B., S., (2004) Principles of Economics, New York, McGrawHill.

 

** FREGERT, K. & JONUNG, L. (2003) Makroekonomi- teori, politik och institutioner, Studentlitteratur.

 

** FUSFIELD, D. R., (2002) The Age of the Economist, Boston, Addison Wesley

 

* HOOKER, M. A. (1996) What happened to the oil price-macroeconomy relationship? Journal of Monetary Economics, 38, 195-213.

 

*** ROMER, P. (1990) Endogenous Technological Change. Journal of Political Economy, 98.

 

*** ROMER, P. (1994) The Origins of Endogenous Growth. The American Economic Review, 8, 3-22.

 

*** SOLOW, R., M., (1956) A contribution to the Theory of Economic Growth. The Quarterly Journal of Economics, 70, 65-94.

 

Encyclopedia of the Nations (2010-05-28)

http://www.nationsencyclopedia.com/Europe/Sweden-BALANCE-OF-PAYMENTS.html

 

DN (2008-07-30)

http://www.dn.se/ekonomi/nollorna-blir-farre-i-zimbabwe-1.644384

 

 

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
på Högskolebiblioteket i Jönköping