Internationell ekonomi och ekonomisk politik

Det finns områden inom nationalekonomi som berör det makroekonomiska och det mikroekonomiska området. Detta gäller bland annat internationell handel, miljöekonomi, hälsoekonomi och arbetsmarknadsekonomi. Intresset för vissa av dessa områden har ökat väsentligt under de senaste decennierna. Nationalekonomi ligger också till grund för många villkor i den ekonomiska politiken. Dessa villkor för den ekonomiska politiken ser olika ut i världen och är under ständig förändring. Exempel på detta är Europeiska Unionens nya medlemsländer samt ”nya” ekonomier som erövrar stora världsmarknadsandelar inom många industrier. Länders ömsesidiga påverkan på varandra brukar ofta förknippas med begreppet globalisering.

De huvudsakliga källorna för texten nedan är: Fregert och Jonung (2003), Krugman och Obstfeld (2000), Frank och Bernanke (2004), Pålsson Syll (2007) och Bowen mfl. (1998). Fullständig lista återfinns i slutet av texten.

 

Utrikeshandel och valuta

Utrikeshandeln påverkar alla dagligen, genom vår konsumtion. Ett lands samlade konsumtion kan genom export och import vara högre än om varje enskild nation skulle vara självförsörjande. David Ricardo (1772-1823) var banbrytande och uttryckte att två länder kan handla mer med varandra om var och en specialiserar sig på sådana varor som har den mest effektiva produktionen. Det skulle betyda att ett land kan vara effektivast i produktionen av alla varor men att det ändå kan öka sin handel om det specialiserar sig. Att länder har olika produktionsförutsättningar poängterades av de svenska ekonomerna Eli Heckscher (1879-1952) och Bertil Ohlin (1899-1979). Om företagen i länder specialiserar sig på produktion av varor som de, relativt sett, är bäst på; leder det till att den sammanlagda produktionen för alla länder kan öka. Produktionen är mest effektiv om man koncentrerar den till områden där man har de största produktionsfördelar, som exempelvis god tillgång till råvaror eller välutbildad arbetskraft. Inom utrikeshandelsteori kallas dessa fördelar för komparativa fördelar.

Exempel:

I en förenklad bild av världen antar vi att det finns två länder, A och B. På en dag kan A producera 100 äpplen och 25 bananer och B kan producera 50 äpplen och 50 bananer. I både A och B arbetar befolkningen 200 dagar per år.

Eftersom A kan producera mer äpplen per dag har de absolut fördel. A:s alternativkostnad för att producera 1 äpple är ¼ banan. Land B:s alternativkostnad för 1 äpple är 1 banan, vilket innebär att A även har komparativa fördelar i produktionen av äpplen.

Om A och B båda producerar äpplen kan de maximalt producera 150 äpplen dagligen i 200 dagar vilket innebär 30 000 äpplen årligen. Om båda producerar bananer kan det produceras 75 bananer per dag vilket innebär 15 000 årligen. Om land A specialiserar sig på produktion av äpplen och B specialiserar sig på produktion av bananer skulle de tillsammans kunna producera 20 000 äpplen (av A) och 10 000 bananer (av B).

 

Frihandelsområde

Frihandelsområde kan även benämnas frihandelszon vilket innebär att två eller flera länder sammansluter sig och kommer överens om fri handel över deras gränser. Länder kan istället välja att gå samman i en tullunion där de har gemensamma tullar mot resten av världen. Exempel på frihandelsområden är Europeiska Unionen och NAFTA (North American Free Trade Association).

 

Valutaunion

Valutaunion är när ett antal länder går samman och avskaffar sina egna valutor för att ersätta dem med en gemensam valuta. Denna gemensamma valuta är därmed rörlig gentemot andra valutor i världen. EMU är ett exempel på en valutaunion.

 

Växelkurs

Priset på en valuta uttryckt i termer av (dvs. i förhållande till) en annan valuta kallas för växelkurs. Det betyder att priset på en valuta sker i relativa termer t.ex. svenska kronor per dollar. Om kursen på US dollar är 12,81 betyder det alltså att man måste betala 12 kronor och 81 öre för en dollar. Detta betyder att växelkursen påverkar ett lands export och import. Vid en hög växelkurs måste utländska importörer betala mer för landets varor men exporten från det landet blir billigare. Tvärtom gäller om det är en låg växelkurs. Om efterfrågan på en valuta är hög i förhållande till dess utbud betyder det att valutan blir dyrare. Stiger den i pris brukar man säga att valutan apprecieras. Om valutan faller i pris säger man att den deprecieras. Ett land kan välja mellan att ha en fast eller rörlig växelkurs. En fast växelkurs är när centralbanken i ett land påverkar valutamarknaden så att priset på landets valuta är fast. En rörlig växelkurs är när staten låter valutamarknaden bestämma priset på landets valuta.

 

Stabiliseringspolitik

Centralbankens möjligheter att påverka (interventioner) ekonomin genom styrning av ränta och penningmängd kallas för penningpolitik. Denna politik påverkar ekonomin genom kreditgivning och marknadsräntor.

Centralbanken är statens bank som ansvarar för sedelutgivning, valutareserv och penningpolitik i ett land. När man byter varor och tjänster med varandra cirkulerar pengar i samhället utan att förstöras. Detta är grunden till vad som kallas för klassisk kvantitetsteori där det centrala begreppet är penningens omloppshastighet (se Makroekonomi). Riksbanken fungerar även som bankernas bank, där affärsbanker lånar och lånar ut till centralbanken mot reporäntan. Den svenska centralbanken heter Riksbanken, i USA heter den Federal Reserve, i England heter den Bank of England och i EU heter den Europeiska centralbanken. Reporäntan i Sverige kallas för styrränta och fungerar som riksbankens ränta mot affärsbankerna när dessa köper och säljer statspapper med riksbanken. Ett återköpsavtal där centralbanken köper statspapper från bankerna kallas för repa. När centralbanken sedan säljer dessa statspapper kallas det för omvänd repa. Inom EMU-samarbetet kallas denna reporänta för refiränta och i USA kallas den för Fed funds-ränta.

Finanspolitiken är statens möjlighet att genom skatter och offentliga utgifter påverkar den aggregerade efterfrågan. Detta kan till exempel vara att höja och sänka skatt på arbete. Att öka de offentliga utgifterna kan exempelvis göras genom att utöka den offentliga sektorn, vilket ökar den offentliga konsumtionen. Skatt är de betalningar som individer och företag gör för att finansiera offentliga verksamheter. Transfereringar är överföring av inkomster i ekonomin som inte kräver någon motprestation. Därför brukar man säga att skatter har en omfördelande uppgift i ekonomin. Olika typer av skatter kan vara inkomstskatt, kapitalskatt, mervärdesskatt (moms), bolagsskatt och punktskatt. Skatter kan vara av olika karaktär. En progressiv skatt innebär att skattesatsen ökar när betalningsförmågan ökar. En proportionell skatt innebär att skattesatsen är lika stor för alla oavsett inkomst.

 

Ekonomi och marknadsformer

Man brukar säga att det finns två extrema typer av marknadsformer. Den ena är marknadsekonomi och den andra är planekonomi. Marknadsekonomi är en ekonomi som baseras på samordningen av frivilliga överenskommelser mellan olika aktörerna i ekonomin. Planekonomi brukar även kallas för kommandoekonomi som betyder att samordningen i ekonomin styrs centralt. Det är vanligt att länder styrs med en blandning av dessa extrema marknadsformer.

Den offentliga sektorn är den delen av ekonomin som styrs av politiska beslut och som mestadels finansieras av de offentliga inkomsterna (skatter och avgifter till staten). Vilka delar av ekonomin som ska produceras i offentlig regi bestäms av politiska beslut och styr ofta vilken typ av vara det är. Offentliga monopol är när den offentliga sektorn har ensamrätt på att producera och/eller bjuda ut en vara. Det finns varor som har egenskaper som är svårare än andra att producera i privat regi. Kollektiva varor är varor som inte bara nyttjas av en konsument i taget utan som kan komma många till godo vid samma tillfälle och som det är omöjligt att utesluta någon konsument från att konsumera. Ett exempel på en kollektiv vara är försvaret som i de flesta länder drivs i offentlig regi. Externa effekter är negativ eller positiva effekter som påverkar människor utan att de har gått med på det eller utan att det har utgått någon betalning. Ett ofta omnämnt exempel på detta är miljöföroreningar men det kan även vara externa positiva effekter från exempelvis utbildnings system.

 

Public Choice

Public Choice är en typ av teori som ligger mellan nationalekonomi och statsvetenskap och analyserar den offentliga sektorn och den politiska processen. Det ledande namnet inom denna skola är James Buchanan (1919-) som mottog nobelpriset 1986. Teorin antar att beslutsfattare agerar utifrån deras respektive egenintressen på samma sätt som företag och individer i ekonomin.

 

Globalisering

Globalisering kan definieras som en långt gången internationalisering med frihandel, direktinvesteringar mellan länder och fria rörelser av arbetskraft och kapital. Direktinvesteringar är investeringar som sker från ett land, i ett annats land produktion. Ofta rör det sig om att ett företag i ett land köper upp ett utländskt företag. Globaliseringen är ett aktuellt ämne och skapar debatt med ställningstagare som presenterar både för och nackdelar.

 

Ekologisk ekonomi

Tiden efter andra världskriget innebar en tydligt ökad produktion i och med en expansion av industrisamhället. Den ekonomiska tillväxten har skapat fler effekter, annat än enbart ökad välfärd. En ekonomisk tillväxt innebär även en större påfrestning på miljön och ett större utnyttjande av produktionsresursrena. Inom miljöekonomi används ofta kostnads- intäktsanalys samt välfärds- och prisbildningsteori för att analyseras denna problematik. Inom denna genre av nationalekonomi har det även uttryckts nackdelar med BNP som ett mått på ekonomisk tillväxt (se Makroekonomi).

 

Länkar och lästips

Generella länkar

Europeiska unionen

http://europa.eu/

 

Riksbanken 

www.riksbanken.se

 

Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels

http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=20192

 

Länkar på engelska

Federal Reserve

http://www.federalreserve.gov/

 

Bank of International Settlements

http://www.bis.org

 

International Monetary Fund

http://www.imf.org

 

International Labour Organisation

http://www.ilo.org

 

NBER, National Bureau of Economic Research

www.nber.org

 

The Financial Pipeline Homepage

http://www.rgemonitor.com/

 

The Information Economy

http://www2.sims.berkeley.edu/resources/infoecon/

 

Webbtidningar på engelska

** http://www.economist.com

 

** http://www.ft.com/home/europe

 

* http://www.ipl.org/div/serials/browse/bus28.00.00/

 

* http://www.nber.org

 
Journaler på engelska

* Journal of International Economics

http://www.elsevier.com/wps/find/journaldescription.cws_home/505552/description#description

 

* Journal of Labor Economics

http://www.journals.uchicago.edu/toc/jole/current

 

* Journal of Environmental Economics

 

* Oxford Review of Economic Policy

http://oxrep.oxfordjournals.org/

 

Böcker och artiklar

** ANDERSSON, D., E & ANDERSSON, Å., E (2005) Globalisation in Stages. IN GANGOPADHYAY, P. & CHATTERJI, M. (Eds.) Economics of Globalisation. Aldershot, England, Ashgate Publishing Limited.

 

* BECKER, G., S., (1965) A Theory of the Allocation of Time. The Economic Journal, 75, 493-517.

 

** BUCHANAN, J. & TULLOCK, G. (1962) The Calculus of Consent, Ann Arbor, University of Michigan Press.

 

** DICKEN, P. (2003) Global shifts: transforming the world economy, Sage Publications Inc

 

FISHER, I. (1920) The Purchasing Power of Money-its determination and relation to credit interest and crises, New York, MacMillan company.

 

** FLORIDA, R. (2005) Cities and the creative class, New York, Routledge.

 

** GLAESER, E. L., KALLAL, H. D., SCHEINKMAN, J. A. & SHLEIFER, A. (1991) Growth in Cities. National Bureau of Economic Research Working Paper Series, No. 3787.

 

** JOHANSSON, B., (1993) Ekonomisk dynamik i Europa: nätverk för handel, kunskapsimport och innovationer, Malmö, Liber-Hermod i samarbete med Institutet för framtidsstudier.

 

* KRUGMAN, P.R. (1991) Increasing Returns and Economic Geography. Journal of Political Economy, 99.

 

** KRUGMAN, P.R (1990) Rethinking international trade, Cambridge, Mass, MIT Press

 

** KRUGMAN, P.R (1991) Geography and trade, Leuven Belgium and Cambridge, Mass, MIT Press

 

** LEWIN, L. (1967) Planhushållningsdebatten, Uppsala, Almqvist & Wiksell. 

 

 

Källor

** BOWEN, H.P & HOLLANDER, A. & VIAENE, J-M., (1998) Applied International Trade Analysis, London, Macmillan Press Ltd

 

** FRANK, R., H., & BERNANKE, B., S., (2004) Principles of Economics, New York, McGrawHill.

 

** FREGERT, K. & JONUNG, L. (2003) Makroekonomi- teori, politik och institutioner, Studentlitteratur.

 

** KRUGMAN, P.R & OBSTFELD, M. (1991) International economics: theory and policy, New York, Harper Collins

 

** PÅLSSON SYLL, L. (2007) De ekonomiska teoriernas historia, Studentlitteratur.

 

 

*Tillgängligt online för studenter på Högskolan i Jönköping
**Tillgängligt på Högskolebiblioteket i Jönköping
***Tillgänglig både online för studenter på Högskolan i Jönköping samt
på Högskolebiblioteket i Jönköping